Bibeln

Gamla testamentet

Malaki utan noter

Malaki

1 1Profetord. Herrens ord till Israel genom Malaki.

Herrens kärlek och makt

2Jag har visat er kärlek, säger Herren. Då säger ni: "Hur har du visat oss kärlek?" Jakob och Esau var ju bröder, säger Herren. Jag älskade Jakob 3men Esau hatade jag, och jag har gjort hans berg till ödemark, hans område till ökenland. 4Om Edom säger: "Vårt land är förstört, men vi skall bygga upp det ödelagda igen", då säger Herren Sebaot: Låt dem bygga, jag skall riva ner. Det skall kallas ondskans land och folket som Herren vredgas på för evigt. 5Ni skall få se detta med egna ögon, och då skall ni säga: "Herrens makt når bortom Israels gräns."

Dom över prästerna

6En son visar aktning för sin far och en tjänare för sin herre. Men om jag är fader, var är aktningen för mig? Om jag är herre, var är vördnaden för mig? Det säger Herren Sebaot till er präster, ni som föraktar mitt namn. Då säger ni: "Hur visar vi förakt för ditt namn?" 7Genom att komma med oren föda till mitt altare. Då säger ni: "Hur har vi gjort den oren?" Genom att mena att man kan visa förakt för Herrens bord. 8Ni kommer med blinda offerdjur: är inte det något ont? Ni kommer med halta och sjuka djur: är inte det något ont? Om du går till ståthållaren med dem, tror du att han uppskattar det och visar dig välvilja? säger Herren Sebaot. - 9Och här vill ni beveka Gud att visa oss nåd! - Kan han visa välvilja när ni kommer med sådant? säger Herren Sebaot.

10Om ni ändå ville stänga tempeldörrarna och låta bli att tända min altareld i onödan! Jag vill inte veta av er, säger Herren Sebaot, jag tar inte emot några offer av er. 11Från öster till väster är mitt namn stort bland folken, och överallt frambär man rökelseoffer åt mitt namn, rena offer, ty mitt namn är stort bland folken, säger Herren Sebaot. 12Men ni vanhelgar det när ni menar att Herrens bord är orent och att hans mat är värd förakt. 13Ni säger: "Vilket besvär!" och fnyser bara, säger Herren Sebaot. Ni kommer med stulna, halta och sjuka djur och frambär dem som offer. Skulle jag ta emot sådana gåvor av er? säger Herren. 14Förbannad är den bedragare som lovar att offra ett handjur ur sin hjord men sedan frambär ett snöpt djur åt Herren. Ty jag är en stor konung, säger Herren Sebaot, och mitt namn är fruktat bland folken.

1:1 Malaki Om profeten och tiden för hans verksamhet vet vi ingenting utöver vad som framgår av själva texten. "Malaki" behöver inte vara ett egennamn; se not till 3:1. Att det talas om en ståthållare (v. 8) tyder på att profeten verkat under den epok då Juda stod under persisk överhöghet (539‑333 f.Kr.). Att templet nämns visar på tiden efter templets återuppbyggnad 515 f.Kr. Vanligen dateras boken till 400-talet. Texten består av sex avsnitt, där profeten går i dialog med prästerna och folket, samt en senare tillagd avslutning; se not till 4:4‑6. Profetböcker.

1:2 Jakob Israels folk. Esau Edom; se 1 Mos 25:30; 36:8 och jfr not till Klag 4:21 f.

1:7 gjort den oren Med Septuaginta; MT har "gjort dig oren".

1:8 ståthållaren Se not till 1:1.

1:11 Namn.

2 1Därför, präster, gäller nu detta bud för er: 2Om ni inte lyder och inte lägger på hjärtat att ära mitt namn, säger Herren Sebaot, skall jag sända förbannelse över er, och jag skall vända er välsignelse i förbannelse. Ja, jag har redan vänt den i förbannelse, eftersom ni inte lagt detta på hjärtat. 3Jag skall bryta er livskraft och slänga avfall i ansiktet på er, slaktavfall från era offerfester. [---] 4Ni måste inse att jag har gett er detta bud för att mitt förbund med Levi skall bestå, säger Herren Sebaot. 5Mitt förbund med honom innebar att jag skulle ge honom liv och välgång och att han skulle visa mig vördnad och frukta mitt namn. 6Sann vägledning kom ur hans mun, inget orätt fanns på hans läppar. I obrottslig trohet höll han sig till mig och hindrade många från att ådra sig skuld. 7Prästens läppar förvaltar kunskapen, från hans mun hämtar man vägledning, ty han är Herren Sebaots sändebud. 8Men ni vek av från vägen, er undervisning har fört många vilse. Ni har brutit mitt förbund med leviterna, säger Herren Sebaot. 9Därför skall jag göra er föraktade och ynkliga inför hela folket, för ni har inte hållit er till mina vägar, och ni gör skillnad på person när ni tolkar lagen.

Blandäktenskap och skilsmässor fördöms

10Har vi inte alla en och samme fader? Är vi inte skapade av en och samme Gud? Varför handlar vi då trolöst mot varandra och kränker det förbund som våra fäder slöt? 11Juda handlar trolöst, och man begår skändligheter i Israel och i Jerusalem. Juda vanhelgar den heliga plats som Herren älskar, och han äktar en främmande guds dotter. 12Må Herren ur Jakobs boningar utrota den som gör så, vem det vara månde, även om han frambär offer åt Herren Sebaot. 13Och dessutom gör ni detta: ni dränker Herrens altare i tårar, ni gråter och ni suckar, eftersom han inte längre vill se åt era offergåvor och ta emot något av er. 14Då säger ni: "Varför?" Därför att Herren var vittne vid föreningen mellan dig och din ungdoms hustru, som du är trolös mot trots er gemenskap och ert äktenskapsförbund. 15[---] Var inte trolös mot din ungdoms hustru! 16Den som åsidosätter sin hustru och skiljer sig från henne, säger Herren, Israels Gud, han fläckar sig med orättfärdighet, säger Herren Sebaot. För er egen skull, var på er vakt, var inte trolösa!

Herren kommer för att döma

17Ni tröttar ut Herren med era ord. Men då säger ni: "Hur då tröttar ut?" Genom att säga: "Den som gör det onda är god i Herrens ögon. Sådana tycker han om." Eller säga: "Var är Guds rättvisa?"

2:3 bryta er livskraft Rättelse, delvis med stöd av Septuaginta; MT oklar. - Formuleringen anspelar på 1 Sam 2:31; också där handlar det om bestraffning av präster som försummat offertjänsten.

2:3 [---] Text.

2:4 mitt förbund med Levi Något sådant förbund beskrivs inte uttryckligen i GT; jfr dock Jer 33:21; Neh 13:29. Malaki företräder den tradition som inte skiljer mellan präster och leviter (5 Mos 18:1).

2:11 den heliga plats Troligen avses templet, men ordet kan också ha en vidare syftning och avse hela landet eller folket; Helig.

2:11 en främmande guds dotter Avser antingen en utländsk kvinna, som dyrkar sitt eget folks gud, eller en främmande gudinna. I det förra fallet är profetordet riktat mot blandäktenskap (som hotade religionens renhet), i det senare mot avgudadyrkan.

2:12 vem det vara månde Grundtextens innebörd osäker.

2:15 [---] Text.

2:16 Den som åsidosätter sin hustru och skiljer sig från henne Grundtextens innebörd osäker. Andra tolkningar "ty jag (dvs. Herren) hatar skilsmässa"; "om någon inte kan tåla sin hustru, må han skilja sig".

3 1Se, jag sänder min budbärare, han skall bana väg för mig. Plötsligt skall han komma till sitt tempel, den härskare som ni ber om, den förbundets budbärare som ni begär. Se, han kommer, säger Herren Sebaot.

2Men vem kan uthärda dagen då han kommer? Vem kan bestå när han visar sig? Han är som smältarens eld, som tvättarnas lut, 3han sätter sig ner likt den som smälter och renar silver. Han skall rena leviterna och luttra dem som guld och silver, så att de kan bära fram offergåvor åt Herren på det rätta sättet. 4Då skall Judas och Jerusalems offergåvor behaga Herren som i forna dagar, i gången tid.

5Jag kommer till er för att hålla dom, och utan dröjsmål skall jag ställa trollkarlar, äktenskapsbrytare och menedare till svars och alla som förtrycker daglönare, änkor och faderlösa och som förfördelar invandrare - alla dem som inte fruktar mig, säger Herren Sebaot. 6Jag, Herren, har inte förändrats, och ni, Jakobs barn, är som ni alltid har varit: 7ända sedan era fäders tid har ni avvikit från mina stadgar och inte hållit dem. Vänd tillbaka till mig, så vänder jag tillbaka till er, säger Herren Sebaot. Då säger ni: "Hur då vända tillbaka?" 8Så en människa får röva från Gud? Ni rövar ju från mig! Då säger ni: "Hur har vi rövat från dig?" Tionden och offergåvor har ni rövat! 9Ni drabbas av förbannelse, ändå rövar ni från mig, alla och envar. 10Kom med hela tiondet till förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Sätt mig på ett sådant prov, säger Herren Sebaot, då kommer jag att öppna himlens fönster och låta ymnig välsignelse strömma ner över er. 11Jag skall skrämma bort gräshopporna så att de inte förstör markens gröda för er och så att era vinodlingar inte blir utan frukt, säger Herren Sebaot. 12Då skall alla folk prisa er lyckliga, och ni skall få ett härligt land, säger Herren Sebaot.

13Ni har använt starka ord om mig, säger Herren. Då säger ni: "Hur har vi talat om dig?" 14Ni har sagt: "Det är meningslöst att tjäna Gud. Vad har vi för nytta av att rätta oss efter vad han har befallt och gå i säck och aska inför Herren Sebaot? 15Nej, nu är det de fräcka vi skall prisa lyckliga: de handlar orätt men frodas ändå, de klarar sig fast de sätter Gud på prov!"

16Så har de som fruktar Herren talat sinsemellan. Men Herren har lyssnat uppmärksamt och låtit göra en förteckning, för att ingen som fruktar Herren och aktar hans namn skall glömmas. 17Den dag jag griper in, säger Herren Sebaot, skall de vara min dyrbara egendom. Jag skall måna om dem som en far månar om den son som tjänar honom. 18Då skall ni återigen se skillnad på rättfärdiga och gudlösa, på den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom.

3:1 min budbärare På hebreiska malakí; Profetböcker. Det är oklart om orden avser en jordisk gestalt (profeten Elia i 4:5) eller en himmelsk; Ängel. I NT tillämpas de på Johannes döparen; se Matt 11:10 med par.

3:1 förbundets budbärare Det kan vara samme budbärare som i början av versen, en ängel eller Herren själv. Troligen beror oklarheten delvis på att stycket v. 1b‑4, som är i tredje person, infogats mellan v. 1a och v. 5 ff., som är i jag-form.

3:2 Dag.

3:6 är som ni alltid har varit Grundtextens innebörd osäker.

3:8 Tionde.

3:15 Prov.

3:16 Med Septuaginta och Peshitta; MT har "Då" (dvs. framåtsyftande).

3:16 en förteckning Föreställningen om himmelska böcker förekommer på flera ställen i GT; se 2 Mos 32:32 f.; Ps 56:9; 69:29.

4 1Ja, dagen kommer, och den skall brinna som en ugn. Då skall alla fräcka och alla som handlar orätt bli till halm, och dagen som kommer skall förbränna dem, säger Herren Sebaot. Varken rot eller gren blir kvar. 2Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp, och dess vingar skall ge läkedom. Då skall ni slippa ut, som kesande kalvar ur kätten. 3Ni skall trampa ner de onda, de skall bli till stoft under era fötter den dag jag griper in, säger Herren Sebaot.

Slutord

4Glöm aldrig den lag som jag gav min tjänare Mose på Horeb, med stadgar och bud för hela Israel. 5Se, jag sänder profeten Elia till er innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer. 6Han skall vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till fäderna, så att jag inte viger landet åt förintelse då jag kommer.

4:1-6 Motsvarar i MT 3:19‑24; Kapitel- och versindelning.

4:1 Dag.

4:2 dess vingar I de omgivande ländernas konst avbildades solen som en skiva med vingar. Vingarna symboliserar antingen himlavalvet eller solstrålarna.

4:4-6 Det är troligt att den som sammanställde profetboken har menat de sista verserna som en avslutning inte bara på Malaki utan på hela tolvprofetboken eller rentav på hela gruppen profetböcker i GT.

4:5 profeten Elia Se not till 3:1. Elia.

Till Sakarja