Betraktelser
Växthuset
Det är stoj och larm. En orolig värld. En ljudmatta som dränker alla harmoniska ljud. Vi rusar av och an i ett högt tempo. Yttre och inre krav tynger ner våra axlar. Ingen tid till eftertanke, och alltid ett steg efter.
Den yttre världen har sin avspegling i vår inre stress. Rusande tankar, kors och tvärs i våra medvetanden. Våra fysiska väsen påverkas av allt detta. Anspänningar i muskler, en oro i magen och i bröstet. En molande värk. Ständigt dåligt samvete.
Den yttre världen och de inre tankarna jagar oss. När väl tid för vila finns, så finns inte ron för detta. Att sakta av tempot mitt i denna storm går inte. Det går inte att värja sig mot alla intryck som tränger sig på. Kropp och själ går på högvarv.
*
Ett svagt varmt ljus. En sprakande eld. Två inbjudande fåtöljer. Ett runt bord med två tända ljus. En kanna med té och ett par koppar. Runt omkring finns gröna växter av alla de slag. Svag harmonisk musik, och i övrigt stillhet.
*
Uppjagade har vi kommit dit utifrån. Svettiga, irriterade. Något förvirrade och ofokuserade. Känslorna är i obalans.
Vi sätter oss i fåtöljerna. Vi sitter där en lång stund, är bara tysta. Världen börjar så sakteliga stanna av. Långsamt slutar den snurra! En begynnande balans börjar infinna sig. En värme sprider sig inom oss, och en lugn frid sänker sig.
Vi dricker té. Fortfarande under tystnad. Än är vi inte redo för några yttre intryck. Vi försjunker i oss själva. Tét, tystnaden och den svaga musiken gör oss bägge gott.
Vi börjar så smått samtala. Vi lyssnar på musik, musik som vi bägge uppskattar och blir harmoniska av. Jag masserar dina skuldror och din spända nacke.
All oro är borta. Vi vilar i ett lugn, i ett tillstånd där vi bara är. Vi är i vår gemensamma vilopunkt där allt är frid och harmoni. Omvärldens stress är avlägsen och den inre stressen är borta.
Vi är redo att möta världen igen. Men nu med ett annat förhållningssätt. Och vi vet att om det blir för ostyrigt så kan vi återigen ta oss tillbaka till vår vilopunkt.