Christer Malmbergs värld

I: FORTUNA IMPERATRIX MUNDI

1. O Fortuna (Choro)

O Fortuna,
velut luna
statu variabilis,
semper crescis
aut decrescis;
vita detestabilis
nunc obdurat
et tunc curat
ludo mentis aciem;
Egestatem,
potestatem
dissolvit ut glaciem.

Sors immanis
et inanis,
rota tu volubilis,
status malus,
vana salus
semper dissolubilis,
obumbrata
et velata
mihi quoque niteris;
nunc per ludum
dorsum nudum
fero tui sceleris.

Sors salutis
et virtutis
mihi nunc contraria,
est affectus
et defectus
semper in angaria.
Hac in hora
sine mora
corde pulsum tangite;
quod per sortem
sternit fortem,
mecum omnes plangite!

I: FORTUNE EMPRESS OF THE WORLD

1. O Fortune

O Fortune,
variable
as the moon,
always dost thou
wax and wane.
Detestable life,
first dost thou mistreat us,
and then, whimsically,
thou heedest our desires.
As the sun melts the ice,
so dost thou dissolve
both poverty and power.

Monstrous
and empty fate,
thou, turning wheel,
art mean,
voiding
good health at thy will.
Veiled
in obscurity,
thou dost attack
me also.
To thy cruel pleasure
I bare my back.

Thou dost withdraw
my health and virtue;
thou dost threaten
my emotion
and weakness
with torture.
At this hour,
therefore, let us
pluck the strings without delay.
Let us mourn together,
for fate crushes the brave.

I: FORTUNA, VÄRLDENS HÄRSKARINNA

O Fortuna,
liksom månen
med dess växlande faser
växer du
eller avtar du ständigt;
livet, det avskyvärda
håller mig kvar
och skärper min blick
i sin hårda skola,
fattigdom
och rikedom
upplöser det som vore de is.

Ohyggliga
och fåfängliga öde,
du obönhörligt välvande lyckohjul,
du som är obeständigheten,
den ombytliga lyckan,
som alltid upplöser sig i intet,
höljd i skugga
och beslöjad
styr du också mitt levnadslopp;
nu har jag inte ens kläder
att skyla mig med
på grund av din ondskas spel.

När lycka
och välstånd
är utom räckhåll,
finns blott plåga
och elände
i denna jämmerdal.
Stämmen nu alla upp
klagosånger
och begråten med mig
det oblidkeliga ödet,
som slår ned
även den starke!

2. Fortune plango vulnerat
(Choro)

Fortune plango vulnerat
stillantibus ocellis,
quod sua michi munera
subtrahit rebellis.
Verum est, quod legitur,
fronte capillata,
sed plerumque sequitur
Occasio calvata.

In Fortune solio
sederam elatus,
prosperitatis vario
flore coronatus;
quicquid enim florui
felix et beatus,
nunc a summo corrui
gloria privatus.

Fortune rota volvitur:
descendo minoratus;
alter in altum tollitur;
nimis exaltatus
rex sedet in vertice
caveat ruinam!
nam sub axe legimus
Hecubam reginam.

2. The wounds that fortune blows
 

I lament the wounds that Fortune blows
with weeping eyes,
for she extorts from me
her gifts,
now pregnant
and prodigal,
now lean and sear.

Once was I seated
on Fortune’s throne,
crowned with a garland
of prosperity.
In the bloom
of my felicity
I was struck down
and robbed of all my glory.

At the turn on Fortune’s wheel,
one is deposed,
another is lifted on high
to enjoy a brief felicity.
Uneasy sits the king –
let him beware his ruin,
for beneath the axle of the wheel we read:
Queen of Hecuba.

Jag begråter det motspänstiga ödets slag,
och tårar droppar från mina ögon,
emedan det tagit ifrån mig sina omsorger.
Det är sant, som man läser:
man försöker gripa tillfällets
gudinna i pannluggen,
men för det mesta undkommer hon,
fast på bekostnad av sitt hår.

På Fortunas tron
satt jag upphöjd,
krönt med framgångens
brokiga blomsterkrans;
fastän jag stod på höjden,
framgångsrik och lycklig,
har jag nu störtat från lyckans tinnar,
berövad makt och ära.

Fortunas hjul går runt:
jag stiger ned förringad;
en annan lyfts mot höjden;
alltför övermodig
sitter konungen på den högsta punkten,
må han akta sig för fall!
Ty vi läser om drottning Hekuba
under lyckohjulets axel.

II: PRIMO VERE

3. Veris leta facies
(Coro piccolo)

Veris leta facies
mundo propinatur,
hiemalis acies
victa iam fugatur,
in vestitu vario
Flora principatur,
nemorum dulcisono
que cantu celebratur.

Flore fusus gremio
Phebus novo more
risum dat, hac vario
iam stipate flore.
Zephyrus nectareo
spirans in odore.
Certatim pro bravio
curramus in amore.

Cytharizat cantico
dulcis Philomena,
flore rident vario
prata iam serena,
salit cetus avium
silve per amena,
chorus promit virgin
iam gaudia millena.

II: IN SPRINGTIME

3. The bright face of spring
 

The bright face of Spring
shows itself to the world,
driving away
the cold of Winter.
Flora reigns
in her colorful robes,
praised in the canticle
of sweet-sounding woods.

Phoebus laughs
in Flora’s lap again.
Surrounded by flowers,
Zephyrus breathes
the fragrance
of their nectar.
Let us compete
for the prize of love.

The sweet nightingale
begins her song;
the bright meadows
laugh with flowers;
Birds flit about
the pleasant woods;
the maidens’ chorus
brings a thousand joys.

II: OM VÅREN

Vårens glada anlete
strålar emot jorden,
vinterns kyla
jagas nu besegrad på flykt.
I brokig klädnad
härskar Flora,
hon som firas
med ljuvt klingande sång från lunderna.

I floras famn
ler Febus åter,
och hans leende
fylls av blomsterprakt,
Zephyrus sprider ljuvlig vällukt,
där han går fram.
Låt oss löpa i kapp
om kärlekens högsta belöning!

Den älskliga Philomena stämmer in
med sina drillar,
i brokig blomesterprakt
ler de ljusa änglarna,
fåglarnas skara flyger glatt
genom skogens ljuvliga nejder
och flickornas kör uppstämmer
tusenfaldiga glädjesånger.

4. Omnia sol temperat
(Solo per Baritone)

Omnia sol temperat
purus et subtilis,
novo mundo reserat
faciem Aprilis,
ad amorem properat
animus herilis
et iocundis imperat
deus puerilis.

Rerum tanta novitas
in solemni vere
et veris auctoritas
jubet nos gaudere;
vias prebet solitas,
et in tuo vere
fides est et probitas
tuum retinere.

Ama me fideliter,
fidem meam noto:
de corde totaliter
et ex mente tota
sum presentialiter
absens in remota,
quisquis amat taliter,
volvitur in rota.

4. Everything is tempered by the sun

The sun, pure and fine,
tempers all;
a new world is opened
by the face of April.
The heart of man
rushes to love;
and over all
the boyish god rules.

The power of Nature’s
renovation
in the glorious Spring
commands us to be joyful.
Spring evokes
the wonted ways
of love.
Hold fast thy lover!

Love me faithfully,
feel the constant adoration
of my heart
and mind.
I am with you
even when apart.
Whosoever shares my
feelings
knows the torture of love.

Solen, den rena och höga,
råder över allt,
för en pånyttfödd värld
uppenbarar hon åter aprils anlete,
till kärleken skyndar
det unga sinnet,
och Amor, gosseguden,
befaller över alla nöjen.

Alltings pånyttfödelse
i vårens festliga tid
och vårens egen makt
bjuder oss att glädjas.
Den visar oss på de välkända vägarna,
och i din ungdoms vår
är det rätt och billigt
att du tar vara på din beskärda del.

Älska mig troget!
mär min egen trohet:
av hela mitt hjärta
och hela min själ
är jag nära dig,
när du är fjärran;
var och en som älskar så,
vrids på ett pinohjul.

5. Ecce gratum (Choro)

Ecce gratum
et optatum
Ver reducit gaudia,
purpuratum
floret pratum,
Sol serenat omnia.
Iamiam cedant tristia!
Estas redit,
nunc recedit
Hyemis sevitia.

Iam liquescit
et decrescit
grando, nix et cetera;
bruma fugit,
et iam sugit
Ver Estatis ubera;
illi mens est misera,
qui nec vivit,
nec lascivit
sub Estatis dextera.

Gloriantur
et letantur
in melle dulcedinis,
qui conantur,
ut utantur
premio Cupidinis:
simus jussu Cypridis
gloriantes
et letantes
pares esse Paridis.

5. Behold the spring

Behold the Spring,
welcome and long awaited,
which brings back
the pleasures of life.
The meadow
with purple flowers is abloom,
the sun brightens all things.
Now put all sadness aside,
for Summer returns,
and Winter’s cold withdraws.

Ice
and snow
melt away;
the frost flees,
and Spring
sucks the breast of Summer.
Miserable is he
who neither loves
nor frolics
under Summer’s spell.

Those
who vie
for Cupid’s prize
taste the sweetness
of honey.
Let us,
proud and joyful,
be ruled
by Venus.
Let us emulate Paris.

Se, den kära
och efterlängtade
våren kommer tillbaka med glädjen:
i strålande färger
blommar ängen,
solen lyser över allt.
Nu må sorgerna ge vika!
Sommaren kommer tillbaka,
nu viker
vinterns stränga välde.

Nu smälter
och försvinner
hagel, snö och allt, som hör vintern till;
kölden flyr,
nu diar våren
sommarens bröst;
den har ett armt sinne,
som inte lever
och inte är yr av kärlek
när sommaren råder.

De yvs
och gläds
i ljuvlighetens sötma,
vilka strävar
att få
kärlekens belöning;
må vi, när
Venus befaller,
yvas och glädjas
att vi är Paris' likar!

III: UF DEM ANGER

6. Tanz

7. Floret silva
(Choro)

Floret silva nobilis
floribus et foliis.
Ubi est antiquus
meus amicus?
Hinc equitavit,
eia, quis me amabit?

Floret silva undique,
nah min gesellen ist mir wê.
Gruonet der walt allenthalben,
wâ ist min geselle alse lange?
Der ist geriten hinnen,
owî, wer sol mich minnen?

III: ON THE LAWN

6. Dance

7. The noble forest blooms again
 

The noble forest
is filled
with buds and leaves.
Where is my lover?
He rode away on horseback.
Alas, who will love me now?

Everywhere the forest is in bloom;
I am longing for my lover.
If the wood is green all over,
why does my lover not return?
He has ridden away.
Alas, who will love me?

III: PÅ ÄNGEN

Den höga skogen grönskar
med blommor och blad.
Var är min älskling
från förr?
- Han har ridit härifrån.
Ack, vem skall nu älska mig?

Skogen grönskar överallt.
Jag längtar efter min älskling.
Skogen grönskar överallt.
Var är min älskling så länge?
- Han har ridit härifrån.
Ack, vem skall nu älska mig?

8. Chramer, gip die varwe mir
(Soli e Coro)

Chramer, gip die varwe mir,
die min wengel roete,
damit ich die jungen man
an ir dank der minnenliebe noete.
Seht mich an, jungen man!
lat mich iu gevallen!

Minnet, tugentliche man,
minnecliche frouwen!
minne tuot iu hoch gemout
unde lat iuch in hohen eren schouwen
Seht mich an, jungen man!
lat mich iu gevallen!

Wol dir, werit, daz du bist
also freudenriche!
ich will dir sin undertan
durch din liebe immer sicherliche.
Seht mich an, jungen man!
lat mich iu gevalle

8. Salesman, give me color
 

Salesman, give me color
to paint my cheeks,
that young men
may not resist my graces.
Young men, look here,
and let me charm you!

Make love, good men
and gracious women.
Love will ennoble you,
and take you to high honours.
Young men, look here,
and let me charm you!

Hail, o world
so rich in joys.
I will obey you always,
and accept your bountiful gifts.
Young men, look here,
and let me charm you!

Krämare, giv mig den färg
som gör mina kinder röda
så att de unga männen må se dem
och fyllas av kärlek.
Se på mig, unge män,
må jag er behaga!

Älsken, höviske unge män,
älskliga kvinnor!
Kärleken gör ert sinne glatt och
upphöjer er till stor ära.
Se på mig, unge män,
må jag er behaga!

Väl dig värld, att du är så rik
på glädje!
Jag vill vara dig underdånig, alltid
nöjd och glad genom den kärlek du beskär.
Se på mig, unge män,
må jag er behaga!

9. Reie

9a. Swaz hie gat umbe
(Choro)

Swaz hie gat umbe,
daz sint alles megede,
die wellent an man
allen disen sumer gan!

9b. Chume, chum, geselle min
(Small Chorus)

Chume, chum, geselle min,
ih enbite harte din,
ih enbite harte din,
chume, chum, geselle min.

Suzer rosenvarwer munt,
chum un mache mich gesunt
chum un mache mich gesunt,
suzer rosenvarwer munt.

9c. Swaz hie gat umbe
(Chorus)

Swaz hie gat umbe,
daz sint alles megede,
die wellent an man
allen disen sumer gan!

9. Round

Here are maidens
in a circle,
they’d like to be with a lover
all the Summer through.

Come, come, dear heart of mine,
I wait for thee,
I wait for thee,
Come, come, dear heart of mine.

Sweet rosy mouth,
come and heal my longing,
come and heal my longing,
sweet rosy mouth.

Here are maidens
in a circle,
they’d like to be with a lover
all the Summer through.

De som här går i ring
är allesammans flickor
som vill gå utan man
hela sommaren lång.

Kom, kom min älskling,
jag längtar efter dig,
jag längtar efter dig,
kom, kom min älskling.

Söta, rosenröda mun,
kom och gör mig frisk och sund,
kom och gör mig frisk och sund,
söta, rosenröda mun.

De som här går i ring
är allesammans flickor
som vill gå utan man
hela sommaren lång.

10. Were diu werlt alle min
(Choro)

Were diu werlt alle min
von deme mere unze an den Rin
des wolt ih mih darben,
daz diu chunegin von Engellant
lege an minen armen.

10. Were the world all mine
 

Were the world all mine,
from the sea to the Rhine,
I should gladly forsake it
for the Queen of England
in my arms.

Vore hela världen min,
från havet ända till Rhen -
jag skulle skänka bort alltsammans,
att drottningen av England
låge på min arm!

IV: IN TABERNA

11. Estuans interius
(Solo per Bariton)

Estuans interius
ira vehementi
in amaritudine
loquor mee menti:
factus de materia,
cinis elementi
similis sum folio,
de quo ludunt venti.

Cum sit enim proprium
viro sapienti
supra petram ponere
sedem fundamenti,
stultus ego comparor
fluvio labenti,
sub eodem tramite
nunquam permanenti.

Feror ego veluti
sine nauta navis,
ut per vias aeris
vaga fertur avis;
non me tenent vincula,
non me tenet clavis,
quero mihi similes
et adiungor pravis.

Mihi cordis gravitas
res videtur gravis;
iocis est amabilis
dulciorque favis;
quicquid Venus imperat,
labor est suavis,
que nunquam in cordibus
habitat ignavis.

Via lata gradior
more iuventutis
inplicor et vitiis
immemor virtutis,
voluptatis avidus
magis quam salutis,
mortuus in anima
curam gero cutis.

IV: IN THE TAVERN

11. In rage and bitterness
 

In rage
and bitterness
I talk
to myself,
made of matter,
ash of the elements,
I am like a leaf
which the wind plays with.

If a wise man
builds
his house
upon a rock,
I, fool,
am like a gliding river
which follows no straight path.

I am swept away
like a pilotless ship,
like a bird floating aimlessly
through the air.
No fetters, no locks
hold me;
I am looking for my like,
and I join the depraved.

The burdens of the heart
weigh too heavily on me.
Jesting is lovely
and sweeter than the honeycomb.
What Venus commands
is suave labor;
love never dwells
in cowardly hearts.

On the broad road I move along
as youth is wont to do.
I am entangled in vice,
and unmindful of virtue.
Greedy more for lust than
for welfare; dead in soul,
I care only for my body.

IV: PÅ KROGEN

Vred och led en natt jag satt
vaken på mitt läger
arg på folkets usla prat,
till mig själv jag säger:
"Gjord av lös materia
som för litet väger
är jag likt ett vindrört löv:
ingen ro det äger."

Hur den vise stadig är
skrifterna beskriva:
ned kan ingen flod hans hus,
byggt på klippan, riva,
mig man ser på dåras vis
liksom böljan driva,
flodens våg, som aldrig kan
sammastäds förbliva.

Som ett skepp på havets våg
utan styrman svänger,
som på skyars höga stig
flyktig fågel flänger,
inga band mig binda fast,
intet lås mig stänger,
jag till mina likar går,
mig med bovar mänger.

Hjärtats allvar har
jag intet sinne för,
leken är värd att älska
och ljuvare än honung;
vad än Venus befaller
är en lätt möda,
hon, som aldrig bor
i tröga hjärtan.

På de ungas breda väg,
vart den nu kan bära,
går jag, snärjd i lastens garn,
glömsk av dygd och ära,
vällustnöjen älskar jag
mer än nådens lära,
död i anden blott jag kan
köttets lust begära.

12. Cignus ustus cantat
(Solo per Tenore e Coro)

(Tenor)
Olim lacus colueram,
olim pulcher extiteram,
dum cignus ego fueram.

(Manskör)
Miser, miser!
modo niger
et ustus fortiter!

(Tenor)
Girat, regirat garcifer;
me rogus urit fortiter;
propinat me nunc dapifer.

(Manskör)
Miser, miser!
modo niger
et ustus fortiter!

(Tenor)
Nunc in scutella iaceo,
et volitare nequeo
dentes frendentes video:

(Manskör)
Miser, miser!
modo niger
et ustus fortiter!

12. Once I dwelt in the lakes
 

(Tenor)
Once I dwelt in the lakes;
once I was
a beautiful swan.

(Manskör)
O miserable me!
Now I am black
And roasted to a turn!

(Tenor)
The cook turns me on the spit,
the fire roasts me through,
and I am prepared for the feast.

(Manskör)
O miserable me!
Now I am black
And roasted to a turn!

(Tenor)
Now in a serving dish I lie
And can no longer fly
Gnashing teeth confront me.

(Manskör)
O miserable me!
Now I am black
And roasted to a turn!

(Tenor)
En gång var sjöarna mitt hem,
en gång var jag vacker att skåda
- när jag var svan.

(Manskör)
Stackare jag,
nu är jag brunstekt
och svårt bränd!

(Tenor)
Stekvändaren vrider fram och åter,
elden bränner mig svårt,
nu bär hovmästaren fram mig.

(Manskör)
Stackare jag,
nu är jag brunstekt
och svårt bränd!

(Tenor)
Nu ligger jag på ett fat
och kan inte flyga min kos,
glupska tänder ser jag.

(Manskör)
Stackare jag,
nu är jag brunstekt
och svårt bränd!

13. Ego sum abbas
(Solo per Baritono)

Ego sum abbas Cucaniensis
et consilium meum est cum bibulis,
et in secta Decii voluntas mea est,
et qui mane me quesierit in taberna,
post vesperam nudus egredietur,
et sic denudatus veste clamabit:

(Baryton och manskör)
Wafna, wafna!
quid fecisti sors turpassi
Nostre vite gaudia
abstulisti omnia!

13. I am the Abbot
 

I am the Abbot of Cucany,
and I meet with my fellowdrinkers
and I belong to the sect of Decius.
Whosoever meets me in the tavern over dice
loses his garments by the end of the day,
and, thus denuded, he cries:

(Baryton och manskör)
Wafna, wafna!
What hast thou done, O infamous fate?
Thou hast taken away all
the pleasures of this life.

Jag är abbot i Schlaraffenland,
och mitt råd är en samling drinkare,
och i Decius anhang har jag behag,
och den som om morgonen frågar efter mig på krogen,
han skall efter kvällningen gå naken därifrån,
och sålunda berövad sina kläder skall han ropa:

(Baryton och manskör)
"Ve mig! Ve mig!
Vad har du gjort, skändliga lott!
Mitt livs hela glädje
har du tagit ifrån mig!"

14. In taberna quando sumus
(Choro)

In taberna quando sumus
non curamus quid sit humus,
sed ad ludum properamus,
cui semper insudamus.
Quid agatur in taberna
ubi nummus est pincerna,
hoc est opus ut queratur,
si quid loquar, audiatur.

Quidam ludunt, quidam bibunt,
quidam indiscrete vivunt.
Sed in ludo qui morantur,
ex his quidam denudantur
quidam ibi vestiuntur,
quidam saccis induuntur.
Ibi nullus timet mortem
sed pro Baccho mittunt sortem:

Primo pro nummata vini,
ex hac bibunt libertini;
semel bibunt pro captivis,
post hec bibunt ter pro vivis,
quater pro Christianis cunctis
quinquies pro fidelibus defunctis,
sexies pro sororibus vanis,
septies pro militibus silvanis.

Octies pro fratribus perversis,
nonies pro monachis dispersis,
decies pro navigantibus
undecies pro discordaniibus,
duodecies pro penitentibus,
tredecies pro iter agentibus.
Tam pro papa quam pro rege
bibunt omnes sine lege.

Bibit hera, bibit herus,
bibit miles, bibit clerus,
bibit ille, bibit illa,
bibit servis cum ancilla,
bibit velox, bibit piger,
bibit albus, bibit niger,
bibit constans, bibit vagus,
bibit rudis, bibit magnus.

Bibit pauper et egrotus,
bibit exul et ignotus,
bibit puer, bibit canus,
bibit presul et decanus,
bibit soror, bibit frater,
bibit anus, bibit mater,
bibit ista, bibit ille,
bibunt centum, bibunt mille.

Parum sexcente nummate
durant, cum immoderate
bibunt omnes sine meta.
Quamvis bibant mente leta,
sic nos rodunt omnes gentes
et sic erimus egentes.
Qui nos rodunt confundantur
et cum iustis non scribantur.

14. When we are in the tavern
 

When we are in the tavern,
unmindful of the grave,
we rush to the gaming tables
over which we sweat.
If you want to know
what happens in the tavern
where money gets you wine,
then listen to my tale.

Some men gamble, others drink,
others shamelessly indulge themselves;
and of those who stay to gamble,
some lose their garments,
and others are in sackcloth.
There no one is in fear of death,
throwing dice for Bacchus:

First, the dice are thrown for wine,
which the libertines drink.
Then they toast the prisoners twice,
then they toast the living thrice.
Four times wine is drunk for Christians,
five times for the faithful departed,
six times for the boastful sisters,
seven times for the forest soldiers.

Eight times for the sinful brethren,
nine times for the dispersed monks,
ten times for the navigators,
eleven times for men at odds,
twelve times for the penitent,
thirteen for the travelers.
We drink for Pope and King alike,
and then we drink, we drink.

The mistress drinks, the master drinks,
the soldier and the clergyman.
This man drinks, that woman drinks,
the servant and the maid.
The quick man drinks, the lazy drinks,
the white man and the black.
The sedentary drinks, the wanderer drinks,
the ignorant and the learned.

The poor man drinks, the sick man drinks,
the exiled and the unknown.
The youngster drinks, the oldster drinks,
the Bishop and the Deacon.
The sister drinks, the brother drinks,
the old woman and the mother.
Women drink and men drink
by the hundreds and the thousands.

Six hundred coins are not enough
for this aimless and intemperate drinking.
Though our drink is always gay,
there are ever those who nag,
and we shall be indigent.
May they who nag us be confounded,
and never be inscribed among the just.

När vi sitter på krogen,
tänker vi inte på gravens mull,
utan vi skyndar till tärningsspelet,
åt vilket vi hänger oss så svätten lackar.
Vad som än händer på krogen,
där penningen är munskänk,
det bör man ägna sin forskariver,
om jag skulle säga något, så hör på!

Några spelar, andra dricker,
andra övar värre laster.
Vad dem som spelar beträffar,
så spelar en del t o m av sig kläderna,
en del får nya kläder där,
en del klär sig i säck och aska.
Där fruktar ingen döden,
alla sätter sin lit till Bacchus.

För det första - vinets rikedom:
härur dricker frie män;
en skål dricker de för de fångna,
tre för de levande,
fyra för all kristna,
fem för de i tron bortgångna,
sex för den köpta kärlekens systraskap,
sju för skogsmännen,

åtta för vilsna bröder,
nio för munkar i förskingringen,
tio för dem som är på sjön,
elva för de oense,
tolv för dem som dömts att göra bot,
tretton för dem som drar utefter vägarna,
såväl för påve som för kung
dricker alla huller om buller.

Hustrun dricker, mannen dricker,
knekten dricker, klerken dricker,
han dricker, hon dricker,
drängen dricker jämte pigan,
den raske dricker, den late dricker,
den vite dricker, den svarte dricker,
den ståndaktige dricker och den opålitlige dricker,
den obildade dricker, den lärde dricker.

Den fattige och sjuker dricker,
den landsflyktige och obemärkte dricker,
gossen dricker, gubben dricker,
priorn och äldsten dricker,
systern dricker, brodern dricker,
gumman dricker, modern dricker,
hon dricker, han dricker,
hundra dricker, tusen dricker.

Knappt all världens rikedomar räcker,
när alla dricker omåttligt
och utan gräns -
om de också är glada, när de dricker,
så skinnar oss alla människor,
och så blir vi fattiga.
Må de, som tar våra pengar, fördömas och
må de inte skrivas bland de rättfärdiga!

V: COUR D'AMOURS

15. Amor volat undique

Amor volat undique,
captus est libidine.
Iuvenes, iuvencule
coniunguntur merito.

Siqua sine socio,
caret omni gaudio;
tenet noctis infima sub intimo
cordis in custodia:
fit res amarissima.

V: THE COURT OF LOVE

15. Love flies everywhere

Love flies everywhere
and is seized by desire.
Young men and young women
are rightly joined together.

If a girl lacks a man
she misses all delight;
darkest night is at the bottom of her heart:
This is bitterest fate.

V: SÅNGER OM KÄRLEK

Amor flyger överallt;
han är gripen av kärleksyra.
Ynglingar och flickor förenas,
så som det skall vara.

Men den som är utan vän,
har ingen glädje i världen;
hon dväljs i djupaste mörker
och fåfäng vakan i hjärtats innersta vrå.
Det är det bittraste av öden.

16. Dies, nox et omnia

Dies, nox et omnia
michi sunt contraria;
virginum colloquia
me fay planszer,
oy suvenz suspirer,
plu me fay temer.

O sodales, ludite,
vos qui scitis dicite
michi mesto parcite,
grand ey dolur,
attamen consulite
per voster honur.

Tua pulchra facies
me fay planszer milies,
pectus habet glacies.
A remender
statim vivus fierem
per un baser.

16. Day, night and all

Day, night and all the world
are opposed to me,
and the sound of maidens’ voices
makes me weep.
Alas, I am filled with sighing and fear.

O friends, amuse yourselves
and speak as you please.
Spare me, a sad man,
for great is my grief.
Counsel me,
by your honour.

Thy lovely face
makes me weep a thousand tears
because thy heart is made of ice.
Thy single kiss
would bring me
back to life.

Dagen, natten, allt
gör mig sorgsen,
flickornas samtal
gör mig ledsen
och att ofta sucka
får mig att bäva än mer.

Vänner, lek ni,
och ni som har erfarenheter,
berätta om dem,
men skona mig i min sorg;
jag lider svårt, men handla ni
som er heder bjuder.

När jag tänker på ditt vackra ansikte,
ville jag brista i gråt tusen gånger.
I mitt bröst är kyla,
en kyss av dig
skulle genast väcka
mig till liv igen.

17. Stetit puella
(Solo per Soprano)

Stetit puella
rufa tunica;
si quis eam tetigit,
tunica crepuit.
Eia.

Stetit puella
tamquam rosula;
facie splenduit,
os eius fioruit.
Eia.

17. There stood a maid
 

There stood a maid
in a red tunic;
when it was touched
the tunic rustled.
Eia.

There stood a girl,
like a rose;
her face was radiant;
her mouth bloomed.
Eia.

Flickan stod
i sin röda klänning.
Om någon rörde vid henne
frasade tyget.
Eja.

Flickan stod
skön som en ros.
Det lyste om hennes ansikte,
hennes mun var som en röd blomma.
Eja.

18. Circa mea pectora
(Solo per Baritono e Coro)

(Baryton)
Circa mea pectora
multa sunt suspiria
de tua pulchritudine,
que me ledunt misere.

(Kör)
Manda liet,
Manda liet
min geselle
chumet niet.

(Baryton)
Tui lucent oculi
sicut solis radii,
sicut splendor fulguris
lucem donat tenebris.

(Kör)
Manda liet
Manda liet,
min geselle
chumet niet.

(Baryton)
Vellet deus, vallent dii
quod mente proposui:
ut eius virginea
reserassem vincula.

(Kör)
Manda liet,
Manda liet
min geselle
chumet niet.

18. In my heart
 

(Baryton)
My heart is filled
with sighing.
I am longing for thy beauty.
My misery is great.

(Kör)
Manda liet,
manda liet,
my sweetheart
doest not come.

(Baryton)
Thine eyes shine
like the sun’s rays,
like lightning flashes
in the night.

(Kör)
Manda liet,
manda liet,
my sweetheart
doest not come.

(Baryton)
May God, may the gods look with favor
on my desire
to undo the bonds
of her virginity.

(Kör)
Manda liet,
manda liet,
my sweetheart
doest not come.

(Baryton)
I mitt bröst
är många suckar
för din skönhets skull,
vilka plågar mig svårt.

(Kör)
Fröjdesång,
fröjdesång,
min älskling
sörjer ej.

(Baryton)
Dina ögon lyser
som solens strålar,
som blixtens glans,
som ger ljus åt natten.

(Kör)
Fröjdesång,
fröjdesång,
min älskling
sörjer ej.

(Baryton)
O att guden, o att gudarna
ville det som jag har föresatt mig:
att få öppna
hennes jungfrulighets lås.

(Kör)
Fröjdesång,
fröjdesång,
min älskling
sörjer ej.

19. Si puer cum puellula

Si puer cum puellula
moraretur in cellula,
felix coniunctio.
Amore suscrescente
pariter e medio
avulso procul tedio,
fit ludus ineffabilis
membris, lacertis, labii.

19. When a boy and a maiden

When a boy and a maiden
are alone together,
happy is their union.
Their passions mount,
and modesty disappears.
An ineffable pleasure
pours through
their limbs, their arms, their lips.

Om en gosse och en flicka
skulle dröja i en kammare,
vilken lycklig förening!
Kärleken ökas,
blygseln försvinner
mellan de två
och det blir en obeskrivlig lek
med smekningar, famntag, kyssar.

20. Veni, veni, venias
(Choro doppio)

Veni, veni, venias,
ne me mori facias,
hyrca, hyrce, nazaza,
trillirivos...

Pulchra tibi facies
oculorum acies,
capillorum series,
o quam clara species!

Rosa rubicundior,
lilio candidior
omnibus formosior,
semper in te glorior!

20. Come, come, come
 

Come, come, come,
do not let me die.
hyrca, hyrca, nazaza,
trillirivos ...

Pretty is thy face,
the look of thine eyes,
the braids of thy hair,
O how beautiful thou art!

Redder than the rose,
whiter than the lily,
more beautiful than all the rest,
always I shall glory in thee.

Kom, kom, kom,
låt mig inte dö av längtan,
hyria, hyrie, nazaza,
trillirivos...

Ditt vackra anlete,
glansen i din blick,
ditt hår,
vilken skön gestalt!

Rödare än rosen,
vitare än liljan,
skönare än alla,
i dig finner jag alltid min lycka!

21. In trutina
(Solo per Alto/Soprano)

In trutina mentis dubia
fluctuant contraria
lascivus amor et pudicitia.
Sed eligo quod video,
collum iugo prebeo:
ad iugum tamen suave transeo.

21. Between love and chastity
 

I am suspended
between love
and chastity,
but I choose
what is before me
and take upon myself
the sweet yoke.

På själens tvekande våg
ligger två motsatser:
den yra kärleken och blygsamheten.
Men när jag ser dig, vet jag,
jag böjer min hals för oket,
men det är ett ljuvt ok som läggs därpå.

22. Tempus es iocundum
(Choro)

Tempus es iocundum,
o virgines,
modo congaudete
vos iuvenes.

(Baryton)
Oh, oh, oh,
totus floreo,
iam amore virginali
totus ardeo,
novus, novus amor
est, quo pereo.

(Kvinnor)
Mea me confortat
promissio,
mea me deportat
negatio.

(Sopran och pojkar)
Oh, oh, oh
totus floreo
iam amore virginali
totus ardeo,
novus, novus amor
est, quo pereo

(Män)
Tempore brumali
vir patiens,
animo vernali
lasciviens.

(Baryton)
Oh, oh, oh,
totus floreo,
iam amore virginali
totus ardeo,
novus, novus amor
est, quo pereo.

(Kvinnor)
Mea mecum ludit
virginitas,
mea me detrudit
simplicitas.

(Sopran och pojkar)
Oh, oh, oh,
totus floreo,
iam amore virginali
totus ardeo,
novus, novus amor
est, quo pereo.

(Kör)
Veni, domicella,
cum gaudio,
veni, veni, pulchra,
iam pereo.

(Baryton, pojkar, kör)
Oh, oh, oh,
totus floreo,
iam amore virginali
totus ardeo,
novus, novus amor est
quo pereo.

22. Pleasant is the season
 

Pleasant is the season,
O maidens;
now rejoice,
ye lads.

(Baryton)
Oh, oh, oh,
with love
I bloom
for a maiden,
my new, new, new love,
of which I perish.

(Kvinnor)
Yielding gratifies me;
refusing
makes me grieve.

(Sopran och pojkar)
Oh, oh, oh,
with love
I bloom
for a maiden,
my new, new, new love,
of which I perish.

(Män)
In winter
man’s desires are passive;
the breath of spring
makes him lascivious.

(Baryton)
Oh, oh, oh,
with love
I bloom
for a maiden,
my new, new, new love,
of which I perish.

(Kvinnor)
My maidenhood
excites me,
but my innocence
keeps me apart.

(Sopran och pojkar)
Oh, oh, oh,
with love
I bloom
for a maiden,
my new, new, new love,
of which I perish.

(Kör)
Come, my mistress,
come with joy;
come, my beauty,
for I die.

(Baryton, pojkar, kör)
Oh, oh, oh,
with love
I bloom
for a maiden,
my new, new, new love,
of which I perish.

Nu är glädjens tid,
o flickor,
glädjens tillsammans med oss,
I ynglingar!

(Baryton)
Oh! Oh! Oh!
Jag blomstrar,
jag brinner helt av
jungfrulig kärlek,
en ny kärlek är det,
varav jag förgås.

(Kvinnor)
Jag är glad,
jag har lovat honom min kärlek,
att behöva neka honom något
skulle göra mig förtvivlad.

(Sopran och pojkar)
Oh! Oh! Oh!
Jag blomstrar,
jag brinner helt av
jungfrulig kärlek,
en ny kärlek är det,
varav jag förgås.

(Män)
När det är vinter och kallt
är jag en tålig man,
när våren får makt i mitt sinne
brusar blodet hett.

(Baryton)
Oh! Oh! Oh!
Jag blomstrar,
jag brinner helt av
jungfrulig kärlek,
en ny kärlek är det,
varav jag förgås.

(Kvinnor)
Mitt jungfruliga sinne
är fyllt av förväntan,
men min oerfarenhet
håller mig tillbaka.

(Sopran och pojkar)
Oh! Oh! Oh!
Jag blomstrar,
jag brinner helt av
jungfrulig kärlek,
en ny kärlek är det,
varav jag förgås.

(Kör)
Kom, min flicka,
kom med glädje,
kom, kom min ljuva,
annars förgås jag!

(Baryton, pojkar, kör)
Oh! Oh! Oh!
Jag blomstrar,
jag brinner helt av
jungfrulig kärlek,
en ny kärlek är det,
varav jag förgås.

23. Dulcissime (Soprano)

Dulcissime,
totam tibi subdo me!

23. Sweetest boy

Sweetest boy,
I give my all to you!

Du, den ljuvaste, jag lämnar
hela min varelse i dina händer!

VI: BLANZIFLOR ET HELENA

24. Ave formosissima
 

Ave formosissima,
gemma pretiosa,
ave decus virginum,
virgo gloriosa,
ave mundi luminar,
ave mundi rosa,
Blanziflor et Helena,
Venus generosa!

VI: BLANZIFLOR ET HELENA

24. Hail to thee, most beautiful

Hail to thee, most
beautiful,
most precious gem;
hail, pride of virgins,
most glorious virgin.
Hail, light of the world,
hail, rose of the world.
Blanziflor and Helena,
Venus generosa!

VI: BLANZIFLOR OCH HELENA

Hell dig, du den skönaste,
dyrbara ädelsten,
hell dig, jungfruskarans prydnad,
högtlovade jungfru,
hell dig, världens ljus,
hell dig, världens ros,
Blanziflor och Helena,
givmilda Venus!

VII: FORTUNA IMPERATRIX MUNDI

25. O Fortuna (Choro)

O Fortuna,
velut luna
statu variabilis,
semper crescis
aut decrescis;
vita detestabilis
nunc obdurat
et tunc curat
ludo mentis aciem;
Egestatem,
potestatem
dissolvit ut glaciem.

Sors immanis
et inanis,
rota tu volubilis,
status malus,
vana salus
semper dissolubilis,
obumbrata
et velata
mihi quoque niteris;
nunc per ludum
dorsum nudum
fero tui sceleris.

Sors salutis
et virtutis
mihi nunc contraria,
est affectus
et defectus
semper in angaria.
Hac in hora
sine mora
corde pulsum tangite;
quod per sortem
sternit fortem,
mecum omnes plangite!

VII: FORTUNE EMPRESS OF THE WORLD

25. O Fortune

O Fortune,
variable
as the moon,
always dost thou
wax and wane.
Detestable life,
first dost thou mistreat us,
and then, whimsically,
thou heedest our desires.
As the sun melts the ice,
so dost thou dissolve
both poverty and power.

Monstrous
and empty fate,
thou, turning wheel,
art mean,
voiding
good health at thy will.
Veiled
in obscurity,
thou dost attack
me also.
To thy cruel pleasure
I bare my back.

Thou dost withdraw
my health and virtue;
thou dost threaten
my emotion
and weakness
with torture.
At this hour,
therefore, let us
pluck the strings without delay.
Let us mourn together,
for fate crushes the brave.

VII: FORTUNA, VÄRLDENS HÄRSKARINNA

O Fortuna,
liksom månen
med dess växlande faser
växer du
eller avtar du ständigt;
livet, det avskyvärda
håller mig kvar
och skärper min blick
i sin hårda skola,
fattigdom
och rikedom
upplöser det som vore de is.

Ohyggliga
och fåfängliga öde,
du obönhörligt välvande lyckohjul,
du som är obeständigheten,
den ombytliga lyckan,
som alltid upplöser sig i intet,
höljd i skugga
och beslöjad
styr du också mitt levnadslopp;
nu har jag inte ens kläder
att skyla mig med
på grund av din ondskas spel.

När lycka
och välstånd
är utom räckhåll,
finns blott plåga
och elände
i denna jämmerdal.
Stämmen nu alla upp
klagosånger
och begråten med mig
det oblidkeliga ödet,
som slår ned
även den starke!