Biografi
Albertus Pictor (omkring 1440−1509) som egentligen hette Albrekt (latiniserat som Albertus) Ymmenhusen kom troligen från Tyskland. Han kallades även för Albert Målare, Albrekt Pärlstickare eller Albrekt Målare. Han var målare och pärlstickare i Stockholm. Albertus Pictor är den svenska medeltidsmålare som vi vet mest om. Sammanlagt ett trettiotal målningssviter har kunnat knytas till hans verkstad. Han drev en stor verkstad i Stockholm och var främst verksam i Mälardalen.
_Albertus_Pictor.jpg "Albertus Pictors självporträtt - Lids kyrka")
Albertus Pictors självporträtt - Lids kyrka. ”...minns mig Albertus, denna kyrkas målare.”
_Gregorii_Massa_(sannolikt_sjalvportratt_av_Albertus_Pictor).jpg "Sannolikt ett självporträtt av Albertus Pictor ur Gregorii Mässa - Härkeberga kyrka")
Sannolikt ett självporträtt av Albertus Pictor ur Gregorii Mässa - Härkeberga kyrka.
I Sverige dyker Albertus upp första gången 1465 i Arboga. I Stockholm omtalas Albertus första gången 1473. Han har detta år gift sig med Johan målares änka Anna. Genom detta giftermål "konserverade" han änkan, något som vid denna tid var vanligt i hantverkskretsar.
_Sprakband_med_signering_(SO)_Albertus_Ymmenhusen....jpg "Albertus Pictors signering, Albertus Ymmenhusen - Sala sockenkyrka")
Albertus Pictors signering, Albertus Ymmenhusen - Sala sockenkyrka
_Albertus_Pictors_signering.jpg "Albertus Pictors signering - Husby-Sjutolfts kyrka")
Albertus Pictors signering - Husby-Sjutolfts kyrka
Fram till 1508 förekommer han i ett tiotal olika notiser i Stockholms stads tänkeböcker, skotteböcker och jordaböcker. Den sista notisen om Albertus Pictor som vi känner till är en anteckning i Helga lekamens gilles handlingar från 1509 som låter oss veta att han fått betalt för att spela i en själamässa. Helga lekamens gille hade ett eget kor i Storkyrkan, själakoret, där det fanns en orgel. Troligen har Albertus Pictor dött under 1509, eftersom han därefter inte längre finns upptagen i skattelängderna.
Förlagor till målningar
Albertus Pictor använde för sina bibliska scener ofta olika förlagor. De viktigaste var Biblia pauperum (BP) (De fattigas bibel) och Speculum Humanae Salvationis (Människans frälsningsspegel) (SHS). För några scener har han använt sig av förlagor från Legenda Aurea (Gyllene legender).
Biblia pauperum
En av Albertus Pictors förlagor för sina scener har varit Biblia pauperum (BP). Från detta verk har han också hämtat de längre språkbanden i de kyrkor han har målat. Albertus Pictor använde ofta en utgåva från mitten av 1400-talet, vilken var ett 40-bladigt blocktryck. Varje plansch var i triptykform. Denna går i sin tur tillbaka på handskrifter som troligen sammanställdes i Sydtyskland på 1200-talet.
Namnet Biblia pauperum som betyder De fattigas bibel åsyftar på de ”i anden fattiga”.
På vart och ett av de 40 bladen återges en scen ur Jesu liv. Den börjar med Jungfru Marie bebådelse och slutar med Själarnas kröning. Åtta planscher skildrar Jesu barndom, fem stycken Jesu vuxna liv och de flesta, 26 stycken, skildrar Jesu sista dagar.
Biblia pauperum använder sig av en så kallad typologisk bibeltolkning. Denna bibeltolkning ser samband mellan händelser i Gamla och Nya testamentet. Man kan tala om ett förhållande mellan förebild (typ) i Gamla testamentet och konkret händelse (antityp) i Nya testamentet. De blir spegelbilder av varandra.
I Biblia pauperum är varje blad uppställt på samma sätt. Bilden är tredelad. Mittbildens motiv skildrar Jesu liv (antityp), och på ömse sidor korresponderande händelser ur Gamla testamentet (typ). Ovanför dessa återfinns två lectiones hämtade ur Gamla testamentet, som innehåller korta liknelser som förebådar händelser i Kristi liv. Underst på sidan återges citat från två profeter.
Tabell. Innehåll i de 40 bladen ur Biblia pauperum. Benämningarna av scenerna är från Bibel 2000. .
| Plansch | Händelse ur GT (typ) | Motiv ur Jesu liv (antityp) | Händelse ur GT (typ) |
| 1/a | Människans olydnad och straff 1 Mos 3:1–7 |
Budskapet till Maria om Jesu födelse Luk 1:26–28 |
Guds tecken till Gideon Dom 6:36–40 |
| 2/b | Den brinnande busken 2 Mos 3:2–6 |
Jesu födelse Luk 2:1–7 |
Arons stav 4 Mos 17:1-11 |
| 3/c | Avner går över till David 2 Sam 3:17–21 |
De österländska stjärntydarna Matt 2:1–12 |
Drottningen av Saba besöker Salomo 1 Kung 10:1–7; 2 Krön 9:1 f |
| 4/d | Rening efter barnsbörd 3 Mos 12 |
Jesus hos Symeon och Hanna i templet Luk 2:22–38 |
Samuel kommer till templet i Shilo 1 Sam 1:19–20; 23–25 |
| 5/e | Jakob får sin fars välsignelse 1 Mos 27:42–45 |
Flykten till Egypten Matt 2:13–15 |
David räddas undan Saul 1 Sam 19:9–12 |
| 6/f | Guldkalven 2 Mos 31–32 |
Konstgjorda gudabilder Apg 17:29–31 |
Arken hos filisteerna 1 Sam 5:1–5 |
| 7/g | Saul dödar prästerna i Nov 1 Sam 22:17–19 |
Barnamorden i Betlehem Matt 2:16–17 |
Atalja griper makten i Juda 2 Kung 11:1–3 |
| 8/h | David blir kung över Juda 2 Sam 2:1–7 |
Återkomsten till Israel Matt 2:19–23 |
Jacob lämnar Laban 1 Mos 31 |
| 9/i | Israels räddning och eyptiernas undergång i Sävhavet 2 Mos 14:27–30 |
Jesu dop Matt 3:13–17 (Luk 3:21–22) |
De tolv spanarna 4 Mos 13:24–25 |
| 10/k | Esau säljer sin förstfödslorätt 1 Mos 25:29–34 |
Jesus frestas Matt 4:1–11 |
Människans olydnad och straff 1 Mos 3:8–13 |
| 11/l | Elia hos änkan i Sarefat 1 Kung 17:17–24 |
Lasaros uppväcks Joh 11:1–14 |
Elisha hjälper en profetänka 2 Kung 4:17–21, 32–37 |
| 12/m | De tre männen gästar Abraham 1 Mos 18:1–3 |
Jesus på härlighetens berg Matt 17:1–19 |
Daniels tre vänner i den brinnande ugnen Dan 3:15–20, 24–26 |
| 13/n | Profeten Natans strafftal 2 Sam 12:7–15 |
Kvinnan som smorde Jesu fötter Luk 7:36–50 |
Herren försvarar Mose mot Aron och Mirjam 4 Mos 12:9–14 |
| 14/o | David och Goljat 1 Sam 17:54; 1 Sam 18:6–7 |
Intåget i Jerusalem Matt 21:1–11 |
Elia tas upp till himlen. Elisha hans arvtagare 2 Kung 2:15 |
| 15/p | Templet invigs Esra 6:11–12, 7:25–26 |
Templet rensas Joh 2:13–22 |
Templet renas och återinvigs 2 Mack 10:1–3 |
| 16/q | Josefs bröder förråder honom 1 Mos 37:31–35 |
Judas blir förrädare Matt 26:14–16 |
Absaloms uppror 2 Sam 15:7–12 |
| 17/r | Josef säljs till ismaeliterna 1 Mos 37:25 ff |
Judas säljer Jesus Matt 26:15 |
Josef hos Potifar 1 Mos 37:36; 1 Mos 39:1 |
| 18/s | Melkisedek välsignar Abram 1 Mos 14:17–20 |
Den sista måltiden Matt 26:26–29 |
Folket mättas med vaktlar och manna 2 Mos 16:4 ff |
| 19/t | Profeten Mika, Jimlas son 1 Kung 22:18–25 |
Jesus förutsäger Petrus förnekelse Matt 26:30–32 |
Elisha förutsäger arameernas flykt 2 Kung 6:32–33, 7:10–11 |
| 20/v | Ur NT: Liknelsen om de tio brudtärnorna Matt 25:1–13 |
Jesus fängslas Joh 18:6 |
Ur NT: Satan störtas till marken Upp 12:7–9 |
| 21/.a. | Avner dödas 2 Sam 3:22–28 |
Judaskyssen Matt 26:47–50 |
Tryfon tillfångatar Jonatan 1 Mack 12:39-53 |
| 22/.b. | Elia vid Horeb 1 Kung 19:1–2 |
Jesus inför Pilatus Matt 27:11–26 |
Daniel i lejongropen Dan 6:11–16 |
| 23/.c. | Förbannelser över Kanaan 1 Mos 9:20–28 |
Soldaterna hånar Jesus Mark 15:16–20 |
Elisha och pojkarna från Betel 2 Kung 2:23–25 |
| 24/.d. | Gud sätter Abraham på prov 1 Mos 22:6–17 |
Jesus bär korset Matt 27:31–37 |
Elia hos änkan från Sarefat 1 Kung 17:10 |
| 25/.e. | Gud hindrar Abraham 1 Mos 22:9–17 |
Korsfästelsen Matt 27:35, 37, 54–55 |
Kopparormen 4 Mos 21:4–9 |
| 26/.f. | Människan i Edens trädgård 1 Mos 2:21–24 |
Ett svärd sticks i den korsfästes sida Joh 19:33–37 |
Vatten ur klippan 2 Mos 17:5–7 |
| 27/.g. | Josef kastas i brunnen 1 Mos 37:18–24 |
Gravläggningen Matt 27:57–61 |
Jona kastas i havet Jon 1:5–2:1 |
| 28/.h. | David dödar Goljat 1 Sam 17:50–51, 54 |
Räddning från dödsriket Matt 27:51–53; 1 Pet 3:19, 4:6 |
Simson dödar lejonet Dom 14:5–7 |
| 29/.i. | Simson i Gaza Dom 16:1–3 |
Jesus lämnar graven Matt 28:1–10; Luk 24:1–49; Joh 20:1–18 |
Jona utstöts från valfisken Jon 2:11 |
| 30/.k. | Ruben vid den tomma brunnen 1 Mos 37:29–30 |
Kvinnorna vid graven Matt 28:1–15 |
Höga visans brud sörjer brudgummen Höga v 3:1–3 |
| 31/.l. | Daniel i lejongropen Dan 6:18–23 |
Maria från Magdala och Herren Joh 20:11–18 |
Höga visans brud finner brudgummen Höga v 3:3–4 |
| 32/.m. | Josef ger sig till känna för sina bröder 1 Mos 45:1–8 |
Den uppståndne visar sig Joh 20:19–23 |
Ur NT: Liknelsen om den förlorade sonen Luk 15:11–24 |
| 33/.n. | Gideon kallas till domare Dom 6:16–22 |
Tomas tvivlar Joh 19:24–29 |
Jacob brottas med en okänd 1 Mos 32:24–30 |
| 34/.o. | Henok förs till paradiset 1 Mos 5:21–24 |
Himmelsfärden Luk 24:50–53; Apg 1:9–11 |
Elias tas upp till himlen 2 Kung 2:1–2, 9–11 |
| 35/.p. | Gud ger Mose lagtavlorna 2 Mos 31:18 |
Den helige anden Apg 2:1–3 |
Elia och baalsprofeterna på Karmel 1 Kung 18:16–17, 30, 38 |
| 36/.q. | Salomo och hans moder Batseba 1 Kung 2:19 |
Marie kröning - |
Ester blir kung Xerxes gemål Est 2:17 |
| 37/.r. | Salomos visa domslut 1 Kung 3:16–28 |
Människosonens dom Joh 5:26–28; Upp 4:3; 21:3–8; Matt 25:31–46; 1 Tess 4:16 f; Upp 1:7 f |
David får bud om Sauls död 2 Sam 1:14–16 |
| 38/.s. | Älska Herren och håll hans bud 5 Mos 11:5–9 |
De fördömda förs till helvetet Matt 3:12; 23:40–43 |
Herren förstör Sodom och Gomorra 1 Mos 19:23–29 |
| 39/.t. | Den rättfärdige sätts på prov Job 2:11 |
Platsen vid fader Abrahams sida Luk 16:19–31 |
Jacobs dröm i Betel 1 Mos 28:11–15 |
| 40/.v. | Höga visans brudgum kröner bruden Höga v 4:8–9 |
Rättfärdighetens segerkrans 2 Tim 4:7–8 |
Ur NT: Det nya Jerusalem Upp 21:9–11 |
Speculum Humanae Salvationis
Vid sidan av Biblia pauperum utvecklades också andra typologiska verk. Det mest kända är Speculum Humanæ Salvationis (SHS), Människans frälsningsspegel. SHS och BP hade samma syfte: Att visa hur gamla testamentets profetior uppfylls genom händelser i Nya Testamentet, och då främst genom Jesu liv och gärning.
Utformningen av SHS skiljer sig dock något från BP. Verket omfattar 45 kapitel. Den inleds med Skapelseberättelsen och därefter Marias historia. I de kapitel som behandlar motiv ur Nya Testamentet följs dessa av tre typologiska scener ur Gamla Testamentet till skillnad från i BP där det är två sådana scener. SHS innehåller mer text än BP. SHS avslutas med Marias sorger och glädjeämnen och allra sist en framställning av Jesse rot.
Legenda aurea
Legenda aurea (Gyllene legender) är en medeltida samling av helgonlegender, sammanställd av Jacobus de Voragine, biskop i Genua i Norditalien omkring 1260. Den innehåller levnadsteckningar över 180 helgon och martyrer.
Målningsteknik och material
De muralmålningar som Albertus Pictor gjort har målats på torr kalkgrund, d.v.s. al secco. Pigmenten uppslammades i våt kalk (kalciumhydroxid), som är det huvudsakliga bindemedlet. Efter målningen reagerade den våta kalken med luftens koldioxid och bildat kalk (kalciumkarbonat). Att måla al secco var det vanligaste sättet i nordeuropeiskt kalkmåleri.
Motiven skissades antingen upp med kol eller genom att linjeteckningen ristades in i putsytan. Ett begränsat antal pigment användes (se nedan).
Färger
Svart
Kimrök
Kimrök (lampsvart, sotsvart) erhålls ur sotet som utvinns vid upphettning av hartser, oljor, eller tjära. Kimrök består till största delen av kol och är det svartaste av alla pigmenten. Albertus Pictor har använt det till sina språkband. Kimrök används numera företrädesvis till trycksvärta och tusch. Ljusäkta samt bra i alla tekniker.
Vitt
Kalk
Kalk, kalciumkarbonat. Basen för kalkmålningar.
Blyvitt
Blyvitt, 2PbCO3 x Pb(OH)2. Pigmentet framställdes redan under Romartiden genom att metalliskt bly fick reagera med ättiksyra. Giftigt, ej bra i kalkfärg. Pigmentet är känsligt för svavelföreningar och omvandlas därvid till grå eller svart blysulfid (PbS). Den kan även oxideras på kalkgrund och bilda svart blydioxid.
Synonymer: kremservitt, silvervitt, cerusso (efter det mineralogiska namnet hydrocerussit).
Gult
Gulockra
Gulockra är ett naturligt pigment (jordfärg) med många olika färgnyanser. Det består av järn(III)oxidhydroxid och lerjordssilikat. Den förekommer i många olika varianter såsom ljusockra, guldockra och Terra di Siena. Den är ljusäkta och fungerar bra i all teknik.
Synonymer: gulockra, guldockra, kejsargult, oxydgult.
Blytenngult
Blytenngult, PbSn2SiO7, framställs genom bränning av metalloxider och kvartssand, och var det viktigaste gula pigmentet under medeltiden, renässansen och barocken. Man kan ofta hitta detta pigment i Albertus Pictors målade glorior.
Kopparvanadat
Kopparvanadat Ett icke helt identifierat naturligt mineral. Mycket ovanligt.
Massicot
Massicot, blyoxiden PbO, har många synonymer: litharge, blyglete, blygult m.m. Denna blyoxids förekomst i äldre måleri har varit föremål för vitt skilda åsikter. Numera är färgen så gott som försvunnen inom måleriet.
Orange
Blymönja
Blymönja, Pb3O4, finns sparsamt i naturen som mineralet Minium Secundarum, men framställdes redan under Romartiden syntetiskt. Den användes mycket ofta istället för den dyrbarare cinnobern. Giftig! Pigmentet kan oxideras till svart s.k. plattnerit (blydioxid). I de medeltida muralmålningarna kan man ofta se exempel på hur många tidigare röda färger har blivit väldigt mörka.
Synonymer: pariserrött, blyrött.
Rött
Cinnober
Cinnober, HgS, (även kallat vermillion) erhålls direkt från naturen i form av bergcinnober, men kan även framställas på syntetisk väg. Cinnober är en av människosläktets äldsta färger och omnämns i egyptiska papyrusskrifter redan 400 f.Kr, och användes förmodligen ännu tidigare i Kina. Färgen är giftig. Den naturliga cinnobern kan variera i färgnyans, men den kan dessvärre i solljus långsamt omvandlas till en svart variant, metacinnabarit.
Synonymer: vermilion, bergcinnober, patentrot, cinabrium, kinesiskt rött.
Järnoxidrött
Järnoxidrött, Fe2O3. En varm rödbrun oxid med många synonymer: Marsrött, engelskt rött, persiskt rött, venetianskt rött, light red m.fl. Kalkäkta, god färgkraft samt bra täckförmåga.
Violett
Caput mortuum
Caput mortuum är en järn(III)oxid med kyligt brunviolett ton. Sitt namn ”dödens huvud” har den fått genom sin perfekta färgton att måla lik med. Det har använts sedan antiken, men fick stor betydelse först under 1600-talet.
Grönt
Malakit
Malakit, CuCO3 x Cu(OH)2, är ett viktigt pigment som förekommer i naturen som ett grönt, ofta svartstrimmigt mineral. Under bronsåldern framställdes koppar genom uppvärmning av malakit. Det är den äldsta briljanta gröna färgen och har använts sedan antiken. Det är kemiskt besläktat med den blåa azuriten. Ljusäkta, hållbar i kalk, giftig.
Atakamit
Atakamit, Cu2Cl(OH)3. Detta gröna pigment tycks inte ha förändrats genom åren. Som mineral finns det mycket sparsamt i naturen, bl.a. i Atacamaöknen i Chile, varifrån det fått sitt namn. Pigmentet har troligen framställts syntetiskt under medeltiden, eftersom det är så vanligt förekommande i Albertus Pictors måleri.
Grönjord
Grönjord är en grågrön eller brungrön jordart med varierande sammansättning av järnhaltiga kaliumaluminiumsilikater. Den tillhör de vanligaste historiska pigmenten med anor från antiken. Den förekommer i många olika nyanser; Verona och Böhmisk grönjord är de vanligaste, med god beständighet. Den tål kalk och blir vid bränning röd.
Blått
Azurit
Azurit eller bergsblått är ett basiskt kopparkarbonat med den kemiska formeln 2CuCO3 x Cu(OH)2. Det användes tidigt i det forntida Egypten, Kina och Japan. Från medeltiden brukades det i Europa. Giftigt! Det kan i starkt solljus omvandlas till det gröna mineralet malakit, som är stabilare.
Färgförändringar i Albertus Pictors målningar
De målningar vi ser idag är betydligt mörkare än de var som nymålade för cirka 500 år sedan. Detta beror till viss del på nedsmutsning, fuktproblem, mikroorganismer m.m., men framför allt på kemisk omvandling av vissa pigment på kalkgrunden. Exempelvis sker på kalkgrund en långsam omvandling av de tre blypigmenten blymönja (orange), massicot (gul) och blyvitt (vit) till mörkbrun, gråsvart eller svart blydioxid, s.k. plattnerit (blydioxid; β-PbO2). Oxidationen är sällan framträdande på trä; se t.ex. nedan ”Mannen med den orange ärmen” i Härkeberga kyrka. Vidare kan den klarröda cinnobern genom en strukturändring omvandlas till svart metacinnabarit, med en helt annan färg men med samma kemiska sammansättning som cinnober (kvicksilversulfid; HgS).
_Jesse_rot_(detalj_orange_arm_pa_tra).jpg "'Mannen med den orange ärmen' - Härkeberga kyrka")
”Mannen med den orange ärmen” - Härkeberga kyrka
Man har på några ställen funnit spår av organiska färgämnen, som till stor del har bleknat bort. Det är mycket troligt, att t.ex. numera vita ansikten har målats med ett organiskt färgämne som idag är helt nedbrutet. Samma öde kan ha drabbat en del klädesplagg i målningarna, som nu är ofärgade.
Kyrkor dekorerade av Albertus Pictor
Albertus Pictor har målat 36 kyrkointeriörer i Mälardalen och i Norrbotten (Nederluleå kyrka). I de flesta kyrkorna har målningarna kalkats över, ofta på 1700-talet. I slutet på 1800-talet eller i början på 1900-talet har målningarna knackats fram och målningarna har restaurerats. I många fall har målningarna därefter blivit i rätt dåligt skick. Sex kyrkor fick aldrig sina valv överkalkade, varför valvmålningarna i dessa kyrkor är i mycket bättre skick. Dessa kyrkor är de i Floda, Härkeberga, Härnevi, Kumla, Odensala och Täby.
Bilderna uppfördes i en tid då kyrkan var katolskt och mässorna firades på latin. De färgsprakande bilderna uppfördes för att påminna om Bibelns berättelser och berätta om himmelrikets överdådiga prakt.
Målningarna är ofta utformade som scener med motiv ur Bibeln som breder ut sig över valven som tecknade serier. Det är ett myller av bibliska och kyrkliga figurer, klädda som samtidens adel, präster, borgare och bönder och ofta utförda som drastiska, fantasifulla och kraftfulla karikatyrer.
Almunge kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Almunge församling
Plats: Almunge, dryg km öster om centrala Almunge, och cirka 2 mil öster om Uppsala
Koordinater: 59°51′59.85″N 18°4′6.41″Ö
Målningarnas skapelsetid: Slutet av 1480-talet till 1490-talet
Målningarnas kondition: God
Almunge kyrka
Kyrkan byggdes på 1200-talet. På senare delen av 1400-talet tillkom vapenhuset. I mitten av 1600-talet förlängdes kyrkan med en travé i öster.
Medeltida målningar finns i de tre äldsta travéerna och i vapenhuset. Dessa överkalkades senare, troligen i samband med att det nya koret uppfördes på 1660-talet. Målningarna framknackades och restaurerades 1910-1911. Målningarna rengjordes och konserverades 1963.
Målningarna idag
Kyrkan har tre valv dekorerade av Albertus Pictor. Kyrkans östra travé (travé I) har inga målningar av Albertus Pictor. Detta valv slogs i samband med korbygget på 1660-talet. Den östra valvkappan i travé II rasade i samband med korbygget på 1660-talet och har därför heller inga målningar av Albertus Pictor.
Valvmålningarna är ofta av rätt god kvalitet. Restaureringen som gjordes när målningarna knackades fram var förhållandevis försiktig. Väggmålningarna är av sämre kvalitet och ibland fragmentariska. Vapenhuset har ett kryssvalv med fyra målningar som är rätt välbevarade.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare vid kyrkans västra travé. Orgeln skymmer en del av västra valvkappans och västra väggens målningar. Detta påverkar möjligheterna att på ett optimalt sätt fotografera en del av valvets målningar, och omöjliggör fotografering av en del av västra väggens målningar.
Se vidare om Almunge kyrka.
Bromma kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Stockholms stift, Bromma församling
Plats: Stockholm (NV), Bromma
Koordinater: 59°21′15.82″N 17°55′14.72″Ö
Målningarnas skapelsetid: Sena skapelseperioden, slutet av 1480-talet till början av 1500-talet
Målningarnas kondition: God
Bromma kyrka
Kyrkans äldsta delar är från 1100-talets senare del. Den har sedan byggts till i etapper. Under senare delen av 1400-talet slogs två stjärnvalv i långhuset.
De två travéerna i långhuset försågs med målningar. Dessa kalkades senare över, förmodligen så sent som 1852. Vid en restaurering av kyrkan mellan 1901 och 1906 knackades dessa fram och restaurerades hårt av Edvard Bergh. I samband med denna kompletterades målningarna med helt nya tillägg av C.L. Lundén och G. Hallén. Endast målningen av murarmästaren i bågöppningen mellan rundhus och långhus är fri från retuscheringar. 1954 utfördes en omfattande rengöring och konservering. Även 1996 utfördes en rengöring och konservering.
Målningarna idag
Kyrkan har idag två stjärnvalv som är dekorerade. Även väggarna i långhusets två travéer har bevarade målningar. Något dekorerat vapenhus finns inte.
I valvet i rundhuset finns det idag inga målningar. Man har inte heller funnit några målningsrester där. Om det har funnits målningar där har dessa antagligen förstörts på 1600-talet.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har ingen orgelläktare, men det finns en orgel som är placerad mot väggen på södra sidan av västra väggen. Orgeln skymmer på detta sätt tre tablåer på södra och västra väggarna.
Se vidare om Bromma kyrka.
Bälinge kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Bälingebygdens församling
Plats: Bälinge, en dryg mil nordväst om Uppsala
Koordinater: 59°56′45.69″N 17°31′46.67″Ö
Målningarnas skapelsetid: Senare delen av 1400-talet
Målningarnas kondition: Fragmentarisk
Bälinge kyrka
Kyrkan äldsta delar är troligen från 1200-talet. Den har sedan byggts om ett flertal gånger.
Kyrkan har försetts med målningar vid ett par tillfällen. Under den första perioden målades vinranksmönster i valvkapporna. Dessa målningar utfördes omkring 1450 av den så kallade Mälardalsskolan. Ett par årtionden senare ersattes dessa målningar med nya utförda av Albertus Pictor.
Målningarna kalkades över i samband med den genomgripande omgestaltning av kyrkan som skedde 1784-1788. 1938 knackades fragmentariska målningar fram i kortravén, och konserverades.
Målningarna idag
Två olika målningsskikt är idag synliga i kyrkans östra través valv, ett kryssvalv. Det finns idag inga oskadade målningar av Albertus Pictor kvar. Det som återstår är fragment i första travéns östra och norra valvkappor, och på norra väggen. Västra valvkappan har inga målningar alls.
Målningarnas tillgänglighet
Orgeln och orgelläktaren skymmer inga målningar då valvet vid orgelläktaren saknar målningar.
Se vidare om Bälinge kyrka.
Dingtuna kyrka
Landskap/län: Västmanland/Västmanlands län
Kyrkoorganisation: Västerås stift, Dingtuna-Lillhärads församling
Plats: Dingtuna
Koordinater: 59°34′9.26″N 16°24′6.43″Ö
Målningarnas skapelsetid: Cirka 1475-80
Målningarnas kondition: God
Dingtuna kyrka
Kyrkan byggdes omkring 1300. Valv slogs cirka 1475; två stjärnvalv med ovanligt stor spännvidd.
Kyrkan försågs med kalmålningar efter att valven slagits, någon gång 1475-80. Målningar kalkades över 1649. 1735 rasade västra valvet vilket medförde att dess målningar försvann för evigt. De målningar vi känner idag knackades fram och restaurerades 1898. Restaureringen gjordes bitvis ganska hårt. Målningarna konserverades och rengjordes 1968.
Målningarna idag
Dingtuna kyrka har idag ett valv, ett stjärnvalv, som är dekorerat. Det är det östra valvet. Dessa målningar är i rätt gott skick, även om de är rätt hårt restaurerade. Målningar finns också på triumfbågens undersida. Det finns inga bevarade målningar på vägarna. Något dekorerat vapenhus finns inte.
Målningarnas tillgänglighet
Predikstolen skymmer något av målningen ”Jesse rot” i den norra delen av triumfbågen. Orgeln och orgelläktaren skymmer inga målningar då valvet vid orgelläktaren saknar målningar.
Se vidare om Dingtuna kyrka.
Eds kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Stockholms stift, Eds församling
Plats: Upplands Väsby
Koordinater: 59°30′28.3″N 17°52′6.2″Ö
Målningarnas skapelsetid: 1487
Målningarnas kondition: -
Eds kyrka
Kyrkan började uppföras på 1100-talet.På 1300-talet genomgick den en större om- och tillbyggnad, då bland annat kryssvalv slogs.
1487 målades kyrkan av Albertus Pictor. På 1760-talet överkalkades målningarna, och korvalvet slogs om. När målningarna framknackades 1917-1918 var det därför endast delar av korväggarna som var bevarade. De skadade målningarna retuscherades lätt. Efter framknackningen kompletterades korvalvet med al-seccomålningar av konstnären Olle Hjortzberg. Målningarna rengjordes 1955-1956. Putslagningar utfördes 1987 då målningarna också konserverade.
Målningarna idag
Målningar av Albertus Pictor finns idag endast på kortravéns väggar.
Målningarna i valvet och en del av målningarna på väggarna är av Olle Hjortzberg.
Om ingenting annat anges i bildtexterna är målningarna av Albertus Pictor.
Målningarnas tillgänglighet
Orgeln och orgelläktaren skymmer inga målningar då valvet vid orgelläktaren saknar målningar.
Se vidare om Eds kyrka.
Floda kyrka
Landskap/län: Södermanland/Södermanlands län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Katrineholmsbygdens församling
Plats: Flodafors, Katrineholms kommun, Ö om Katrineholms tätort, norr om riksväg 55 och riksväg 57
Koordinater: 59°4′1.49″N 16°21′44.63″Ö
Målningarnas skapelsetid: Efter 1479
Målningarnas kondition: Mycket god
Floda kyrka
I Floda kyrka utgör den medeltida kyrkan idag det norra sidskeppet av den nygotiska kyrka från 1880-talet. Den medeltida kyrkan är förmodligen uppförd omkring 1200. I början av 1400-talet utvidgades kyrkan mot öster och senare under 1400-talet försågs kyrkan med tegelvalv i fyra travéer.
Samtliga fyra valvtravéer är försedda med målningar. Valven har aldrig varit överkalkade. På norra väggen i travé I finns målningar som varit överkalkade och därför är skadade. Dessa restaurerades 1920 och retuscherades 1942. I målningssviten förekommer biskop Kort Rogges vapen. Därigenom kan man dra slutsatsen att målningarna tillkommit efter hans tillträde som biskop i Strängnäs 1479. Målningarna rengjordes 1972.
Målningarna idag
Floda kyrka har idag fyra stjärnvalv som är dekorerade. Målningarna är av bra kvalitet då de aldrig har varit överkalkade. En av målningarna som antagligen föreställt evangelisten Markus är dock utplånad. För ett par målningar kan man notera spår av äldre målningslager. Det finns bara väggmålningar på norra väggen i travé I. Dessa har varit överkalkade och är i sämre kondition än valvmålningarna. Flera av målningarna på denna vägg är utplånade, och någon är i fragmentariskt skick. Det finns inget vapenhus med målningar.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna är lättåtkomliga. Eftersom målningarna numera ligger i ett sidoskepp till kyrkan finns det inga läktare eller annat som täcker målningarna.
Se vidare om Floda kyrka.
Helga Trefaldighets kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Helga Trefaldighets församling
Plats: Uppsala
Koordinater: 59°51′24.80″N 17°37′57.39″Ö
Målningarnas skapelsetid: Sena skapelseperioden, slutet av 1480-talet till början av 1500-talet
Målningarnas kondition: -
Helga Trefaldighets kyrka
Första gången kyrkan omnämndes var 1302. Kyrkans äldsta del är sakristian som uppfördes i slutet av 1200-talet mot en äldre träkyrka. Någon gång under 1300-talet, byggdes den nuvarande treskeppiga basilikan med gråsten i de nedre delarna och tegel i de övre. Under slutet av medeltiden, kanske 1400-talet, byggde man till det kraftiga men låga kyrktornet.
Kyrkan målades och signerades under senare delen av 1400-talet av Albertus Pictor. På 1700-talet blev målningarna överkalkade. Målningarna togs åter fram 1904–1905 och restaurerades då mycket hårt, men delar av målningarna ”avrestaurerades” på 1950-talet. Målningarna i vapenhuset knackades fram och konserverades 1920. I modern tid har målningarna rengjorts och konserverats på 1950- och 1970-talen samt 2016.
Målningarna idag
Valven i norra och södra sidoskeppen, södra och norra (Mariakoret) tvärskeppen, samt i vapenhuset är täckta av målningar, utförda av Albertus Pictor. Det finns även en del väggmålningar bevarade.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgel som står i korets norra del. Orgeln täcker helt eller delvis målningarna i norra sidoskeppets korvalv.
Se vidare om Helga Trefaldighets kyrka.
Husby-Sjutolfts kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Villberga församling
Plats: Cirka 15 km öster om Enköping (några hundra meter norr om länsväg 263)
Koordinater: 59°39′55.18″N 17°20′39.25″Ö
Målningarnas skapelsetid: Mellersta skapelseperioden, cirka 1470 till slutet av 1480-talet
Målningarnas kondition: Inga målningar i valvet förutom i vapenhus och tornrum, väggar i bra skick
Husby-Sjutolfts kyrka
Husby-Sjutolfts kyrka är en salskyrka. Den uppfördes uppfördes omkring 1300-talet. Ett torn tillkom i början av 1400-talet och ett vapenhus omkring 1475. I samband med att vapenhuset byggdes, ersattes förmodligen också det gamla trätunnvalvet med valv i tegel.
Målningarna bör ha tillkommit i samband med denna valvslagning. Målaren har signerat ”Albertus Pictor” över sakristiedörren. Valven i kyrkans långhus slogs om på 1600-talet, vilket medförde att valvmålningarna utplånades. De övriga målningarna kalkades förmodligen över när de nya valven slogs. Målningarna knackades återigen fram 1879 och restaurerades. Linjeretuscher utfördes och färgerna ifylldes. Målningarna konserverades 1978.
Målningarna idag
De målningar som finns bevarade är i rätt bra skick. I kyrkans långhus finns det bara väggmålningar kvar. I vapenhuset och tornrummet finns det målningar bevarade både på väggar och i valv.
Målningarnas tillgänglighet
De flesta målningar är lättåtkomliga. Orgelläktaren döljer till en del några av väggmålningarna i tredje travén. Predikstolen döljer ett par målningar på den norra väggen i andra travén, och även en del av en målning i första travén. Psalmtavlorna skymmer ett par målningar i första travén. Några ljuslampetter gör åverkan på några av väggmålningarna.
Se vidare om Husby-Sjutolfts kyrka.
Håbo-Tibble kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Bro församling
Plats: Håbo-Tibble kyrkby
Koordinater: 59°35′18.72″N 17°39′39.2″Ö
Målningarnas skapelsetid: 1400-talets sista årtionden
Målningarnas kondition: Dålig, förutom i vapenhuset som är i bra skick
Håbo-Tibble kyrka
Håbo-Tibble kyrka började uppföras under 1200-talet. Kyrkan uppfördes i etapper. Kyrkan har målningar som har tillkommit i två olika perioder. Vid mitten av 1400-talet slogs tegelvalven. Vid denna tid målades kyrkorummet. Dessa målningar utfördes av den så kallade Strängnässkolan.
Vapenhuset byggs i slutet av 1400-talet. Detta dekorerades av Albertus Pictor. Albertus Pictor dekorerade även delar av kyrkorummet. Dessa målningar finns i och omkring södra korfönstret, stora delar av väggmålningarna i långhuset. Långhusets västra valv har spår av målningar av Albertus Pictor.
Målningarna kalkades över 1759. Dessa knackades fram igen 1915, och konserverades 1952. Målningarna i kyrkorummet är bitvis svårt skadade, och de två olika målningslagren blandar sig med varandra. I vapenhuset är dock målningarna i relativt gott skick.
Se vidare om Håbo-Tibble kyrka.
Härkeberga kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Villberga församling
Plats: Härkeberga socken, Enköpings kommun, NO om Enköpings tätort
Koordinater: 59°41′34.95″N 17°11′16.08″Ö
Målningarnas skapelsetid: 1480-talet
Målningarnas kondition: Mycket god
Härkeberga kyrka
Härkeberga kyrkas långhus, kor och sakristia är sannolikt från 1300-talet. Vapenhuset har tillkommit på 1400-talet. Under samma tid har tegelvalv slagits i långhuset.
Målningsarbetena påbörjades troligen efter valvslagningen och uppförandet av vapenhuset. Målningarna i valvet har aldrig varit överkalkade till skillnad från väggarna som vitlimmades på 1700-talet. Väggmålningarna knackades fram och konserverades vid en stor restaurering 1935-1936. Dessa väggmålningar är svårt skadade och stora partier är bitvis helt förstörda. Delar av målningssviten rengjordes och konserverades 1990-1993.
Målningarna idag
Kyrkan har idag tre valv som är dekorerade. Travé I och III har två olika utformade stjärnvalv, och travé II ett åttadelat valv. Valvmålningarna är välbevarade. Väggarna har vägmålningar som med tanke på att de har varit överkalkade ofta är av rätt bra kvalitet. Vapenhusets stjärnvalv har målningar i god kondition. Även på väggarna i vapenhuset finns det bevarade målningar. Dessa är av rätt god kondition.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare vid kyrkans västra travé (travé III). Orgeln täcker ingen av det västra valvets målningar. Däremot står orgeln på sådant sätt att den påverkar möjligheterna att på ett optimalt sätt fotografera några av valvets målningar.
Se vidare om Härkeberga kyrka.
Härnevi kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Fjärdhundra församling
Plats: Stora Härnevi, Enköpings kommun, cirka 11 kilometer norr om Enköping
Koordinater: 59°43′37″N 17°4′31″Ö
Målningarnas skapelsetid: Början på 1480-talet
Målningarnas kondition: Mycket god
Härnevi kyrka
_En_sugga_spelar_orgel.jpg "Härnevi kyrka - En sugga spelar orgel")
Härnevi kyrka är en salkyrka som kan dateras till 1470-1480-talet.
Valvmålningarna har undgått överkalkning med ett undantag. Den orgelspelande suggan i en av valvsvicklarna kalkades över samtidigt med väggmålningarna på 1700-talet. Vid en stor restaurering 1956 knackades väggmålningarna fram och konserverades. Dessa väggmålningar är troligen de bäst bevarade väggmålningar av Albertus Pictor. Samtidigt som väggmålningarna knackades fram så rengjordes även de nedsotade valvmålningarna. I denna kyrka har den röda färgen i många fall bevarats oförändrad, till exempel i dräkter.
Målningarna idag
Härnevi kyrka har två stjärnvalv som är dekorerade. Det finns också ett dekorerat vapenhus. Målningarna i valven är i gott skick. De hör till en av totalt sex kyrkor vars valv aldrig varit överkalkade. Även väggarna är ofta i rätt bra skick.
Målningarnas tillgänglighet
De flesta målningarna är lättåtkomliga. Det finns ingen orgelläktare. Däremot skymmer orgeln som står i nordvästra hörnet väggmålningar på västra och norra väggarna i andra travén. En målning störs också av att en upphängningsanordning för en takkrona har fästs i en målning i ett av valven. Det finns två metallstänger mellan södra och norra väggarna som stör målningar på östra och västra väggarna. I vapenhuset finns det två skåp som täcker delar av två väggmålningar.
Se vidare om Härnevi kyrka.
Kalmars kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Kalmar-Yttergrans församling
Plats: Bålsta
Koordinater: 59°32′26″N 17°31′18.5″Ö
Målningarnas skapelsetid: 1485
Målningarnas kondition: Dålig till fragmentarisk
Kalmar kyrka
Kalmars kyrka började byggas i slutet av 1100-talet. Mot slutet av 1200-talet genomgick den en större ombyggnad.
Vid mitten av 1400-talet slogs tegelvalv. Kyrkorummet målades av Albertus Pictor 1485. 1776 skrapades målningarna bort och överkalkades. 1958 knackades de fragmentariska målningarna fram igen.
Målningarna idag
Kalmars kyrka har idag tre kryssvalv som är dekorerade. Målningarna i valven är av dålig kvalitet eller fragmentariska. I tredje travén finns det inga hela scener bevarade. Det finns ett fåtal fragmentariska väggmålningar. Det finns inget vapenhus med målningar
Målningarnas tillgänglighet
De fragmentariska målningar som finns är lättåtkomliga och mestadels oskymda. Orgeln och orgelläktaren skymmer inga målningar då valvet vid orgelläktaren endast har ett fåtal fragmentariska målningar.
Se vidare om Kalmar kyrka.
Kumla kyrka
Landskap/län: Västmanland/Västmanlands län
Kyrkoorganisation: Västerås stift, Kumla församling
Plats: Kumla kyrkby, omkring 8 km söder om Sala
Koordinater: 59°50′44.73″N 16°38′15.79″Ö
Målningarnas skapelsetid: 1482
Målningarnas kondition: Mycket god
Kumla kyrka
Kyrkan har uppförts i eteppaer. Långhus och sakristia var färdiga omkring 1300-talet. Under andra hälften av 1400-talet slogs valv i långhuset i två travéer. På 1750-talet förlängdes kyrkan mot väster ned en travé och tornet byggdes till.
Målningsviten var signerade och daterade av Albertus 1482. Valven i kyrkan har aldrig varit överkalkade. Väggmålningarna överkalkades däremot i samband med restaureringsarbeten vid mitten av 1700-talet. Dessa knackades fram 1888. Väggarnas målningar kalkerades av efter framtagningen, varefter de överkalkades på nytt. Valvmålningarna genomgick inte någon restaurering, medan valvpelaren, sköldbågen, västligaste gördelbågen samt vapenhusets målningar restaurerades mycket hårt. Dessa påmålningar avlägsnades vid en restaurering 1939-1940. Vid denna restaurering utfördes enstaka retuscher av linjeteckningen och enstaka bokstäver i språkbanden fylldes i. 1979 rengjordes målningarna.
Målningarna idag
Kumla kyrka har idag två stjärnvalv som är dekorerade. Målningarna är av bra kvalitet då valven aldrig har varit överkalkade. Ett tredje valv ovanför orgelläktaren saknar helt målningar. Det finns inga bevarade väggmålningar. Däremot finns det målningar på pilastrarna som finns i anslutning till tre av kyrkans bågar. Vapenhusets kryssvalv har målningar i rätt god kondition. På de västra och östra väggarna i vapenhuset finns bevarade målningar som dock delvis är skadade.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna är lättåtkomliga. Orgelläktaren skymmer ingen målning, då valvet vid denna inte är dekorerad.
Se vidare om Kumla kyrka.
Lids kyrka
Landskap/län: Södermanland/ Södermanlands län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Rönö församling
Plats: Lid
Koordinater: 58°54′42″N 16°59′36″Ö
Målningarnas skapelsetid: Tidiga skapelseperioden, 1460-talet till ca 1470
Målningarnas kondition: God
Lids kyrka
Målningarna kom förmodligen kort efter valvslagningen, och överkalkades på 1700-talet. Målningarna återupptäcktes under kalken under en restaurering på 1870-talet. Även 30 år senare i samband med att triumfbågen revs återfann man spår av målningsfragment. 1953 framknackades och konserverades målningarna.
Dessa målningar kan vara Albertus Pictors första stora uppdrag. Utsmyckningen antas vara hans mästarprov. I Lids kyrka finns inga scener från Gamla testamentet eller Biblia pauperum. Här hittar man ett självporträtt av mästaren själv, en elegant ung man i snabelskor. Över porträttet anses det stå skrivet i översättning: ”...minns mig Albertus, denna kyrkas målare.”
Målningarna idag
Lids kyrka har tre kryssvalv som är dekorerade. Valvet över orgelläktaren är inte dekorerat. Något dekorerat vapenhus finns inte. Målningarna i valven är i rätt gott skick med tanke på att de har varit överkalkade. De är heller inte alltför hårt restaurerade, antagligen beroende av att målningarna togs fram rätt sent. Väggarna är i rätt dåligt skick, bara fragment eller spår föreligger av målningarna.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna är lättåtkomliga. Orgelläktaren skymmer ingen målning, då valvet vid denna inte är dekorerad. Några målningar störs dock av att upphängningsanordning för tre takkronor har fästs i målningar i de tre valven.
Se vidare om Lids kyrka.
Nederluleå kyrka
Landskap/län: Norrbotten/Norrbottens län
Kyrkoorganisation: Luleå stift, Nederluleå församling
Plats: Gammelstad
Koordinater: 65°38′44.52″N 22°1′41.52″Ö
Målningarnas skapelsetid: Sena skapelseperioden, slutet av 1480-talet till början av 1500-talet
Målningarnas kondition: God till mindre god
Nederluleå kyrka
Kyrkan är en salskyrka från senare delen av 1400-talet.
Kyrkans kor försågs med målningar av Albertus Pictor som även signerat dessa. Dessa överkalkades 1737 i samband med en restaurering av kyrkan. Målningarna knackades fram igen och konserverades 1909. 1936 rengjordes målningarna och konserverades ånyo. 1971 rengjordes de ännu en gång.
Målningarna idag
Kyrkans målningar finns i koret. Dessa finns både i valvet, som är ett stjärnvalv, och på väggarna. Målningarna är försvagade och bleka. Något dekorerat vapenhus finns inte.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har endast målningar i koret. Orgelläktaren skymmer därför inga målningar. Valvmålningarna skyms inte, men några av dessa målningar störs dock av upphängningsanordningar för takkronor och lampor som är fästa direkt i tablåerna. Södra väggens målningar skyms inte. Två tablåer på norra väggen skyms av en kororgel. Flera tablåer på östra väggen skyms av altarskåpet, och gör dessa målningar svårfotograferade.
Se vidare om Nederluleå kyrka.
Odensala kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Husby-Ärlinghundra församling
Plats: Odensala, omkring fyra kilometer norr om Märsta i Sigtuna kommun
Koordinater: 59°39′57.06″N 17°51′1.92″Ö
Målningarnas skapelsetid: 1490-talet, förmodligen strax efter 1495
Målningarnas kondition: Mycket god
Odensala kyrka
Odensala kyrkas äldsta delar är från 1100-talet, men är tillbyggd flera gånger under medeltiden.
Mot slutet av 1400-talet försågs tre av kyrkorummets fyra travéer med kalkmålningar i valv och på väggar. Valvmålningarna har aldrig blivit överkalkade. Väggarna vitlimmades dock 1718. De svårt skadade väggmålningarna framknackades vid en genomgripande restaurering 1896. De restaurerades mycket hårt och även de nedre partierna av valvmålningarna påbättrades. Några nya målningar utfördes också på väggarna. 1983 rengjordes och konserverades målningarna. Vapenhuset från omkring 1500 saknar målningar.
Målningarna idag
Odensala kyrka har idag tre valv som är dekorerade, två stjärnvalv och ett kryssvalv. Målningarna är av bra kvalitet då de aldrig har varit överkalkade. Det finns bevarade väggmålningar i öster, söder och norr i travé I, och i söder i travé II. I övrigt saknas väggmålningar. Väggmålningarna har varit överkalkade och är hårt restaurerade. I flera fall är målningarna helt nygjorda och i några fall feltolkade. Det finns inga målningar i vapenhuset.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna är lättåtkomliga och mestadels oskymda. Ett par målningar på östra väggen skyms av två psalmnummertavlor i koret. Det finns inga målningar i valvet ovanför orgelläktaren, varför denna inte skymmer några målningar.
Se vidare om Odensala kyrka.
Sala sockenkyrka
Landskap/län: Västmanland/Västmanlands län
Kyrkoorganisation: Västerås stift, Sala församling
Plats: Sala kommun, strax norr om Sala tätort
Koordinater: 59°55′55.7″N 16°37′2.8″Ö
Målningarnas skapelsetid: Troligen 1473
Målningarnas kondition: Mindre god till god
Sala sockenkyrka
Kyrkan uppfördes förmodligen omkring 1300. Kyrkans valv slogs under den senare delen av 1400-talet.
Kyrkans valv målades sedan av Albertus Pictor, som i denna kyrka har singerat målningarna. Man har antagit att målningarna kan dateras 1473, vilket stämmer väl i tiden med valvslagningen. På 1700-talet kalkades målningarna över. Kalkmålningarna knackades fram igen och konserverades i början av 1930-talet i samband med att kyrkan genomgick en stor restaurering.
Målningarna idag
Kyrkan har tre dekorerade stjärnvalv. Målningarna är ofta av rätt god kvalitet, frånsett i första travén där de flesta motiven är utplånade. Restaureringen som gjordes när målningarna knackades fram var förhållandevis försiktig. Väggmålningarna är oftast fragmentariska eller utplånade. Vapenhuset har ett kryssvalv med fyra målningar som är rätt välbevarade.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare vid kyrkans västra travé. Orgeln täcker ingen av det västra valvets målningar. Däremot står orgeln på sådant sätt att den påverkar möjligheterna att på ett optimalt sätt fotografera en del av valvets målningar, detta gäller särskilt västra valvkappan. Själva orgelläktaren döljer något motiv på nordöstra pelaren. Ett skåp på orgelläktaren skymmer nedre delen av en målning på nordöstra pelaren.
Se vidare om Sala sockenkyrka.
Sollentuna kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Stockholms stift, Sollentuna församling
Plats: Sollentuna kommun, ligger i Norrviken mellan sjön Norrviken och trafikplats Rotebro som ansluter till E4:an
Koordinater: 59°28′0″N 17°55′6″Ö
Målningarnas skapelsetid: Troligen 1483
Målningarnas kondition: Dålig
Sollentuna kyrka
Sollentuna kyrkan har en byggnadshistoria som troligen går tillbaka till 1100-talet. Kyrkan utökades i olika etapper under medeltiden. Under andra delen av 1400-talet tillkom vapenhuset.
Kyrkorummet och vapenhuset försågs med målningar av Albertus Pictor, troligen 1483. Enligt en nedteckning 1630 av Martin Aschaneus var målningar signerade och daterade Albertus Pictor 1483. Målningarna kalkades över 1625–1650. 1902 knackades målningarna fram 1902 vid en restaurering. Vapenhusmålningarna restauererades och retuscheraders mycket hårt, då flera nya tillägg också gjordes. 1938–1939 avlägsnades dessa tillägg. Många målningar är helt förstörda.
Målningarna idag
Sollentuna kyrka har i stort sett inga fullständiga målningar, utan de flesta är i fragmentariskt skick. I långhuset finns det fragment av tre scenerier och även delar av rankor och ornament.. Dessa målningsfragment finns i långhusets västra del. I vapenhuset är målningarna i bättre skick än i långhuset. De två målningar som är i bäst skick i vapenhuset finns i valvets östra del, och på den västra väggen. Valvet i vapenhuset är ett kryssvalv.
Målningarnas tillgänglighet
Eftersom de flesta målningarna är utplånade eller i fragmentariskt skick är det inte så relevant om delar av installationer i kyrkan täcker eventuella målningar eller inte. Två målningsfragment finns i den västra delen av långhuset, nedanför orgelläktaren. De scenerier som dessa målningsfragment är en del av kan möjligen störas av orgelläktaren, eller en bänk nedanför en av målningarna.
Se vidare om Sollentuna kyrka.
Solna kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Stockholms stift, Solna församling
Plats: Solna kommun
Koordinater: 59°21′11″N 18°01′26.6″Ö
Målningarnas skapelsetid: Troligen tidigare delen av 1470-talet
Målningarnas kondition: Bra i vapenhuset, mycket dålig i resten av kyrkan
Solna kyrka
Solna kyrkas rundhus brukar dateras till 1180-talet. På 1300-talet byggde man till ett långhus till kyrkan. På 1400-talet utvidgas långhuset och ett vapenhus och en sakristia tillkommer.
Målningarna i vapenhuset har till skillnad från målningarna inne i kyrkan aldrig varit överkalkade, vilket förklarar deras bättre kondition. Troligen har dock någon form av restaurering av målningarna i vapenhuset skett 1842. 1872 skedde ånyo en restaurering av vapenhusets målningar. I samband med en restaurering av Solna kyrka 1928 knackades de fragmentariska målningarna inne i kyrkan fram. Målningarna har rengjorts på 1990-talet.
Målningarna idag
Av kyrkans målningar återstår i storts sett bara målningarna i vapenhuset. Inne i kyrkan återstår i stort sett enbart fragment.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkans bäst bevarade målningar som är i vapenhuset är väl synliga och lättillgängliga.
Orgeln på orgelläktaren skymmer eller döljer de få målningar eller målningsfragment som finns i kyrkans fjärde travé. Det drabbar främst motiven S:t Olofs kappsegling och Jesse rot. I travé I finns det några målningsfragment som helt är dolda av altartavlan.
Se vidare om Solna kyrka.
Storkyrkan
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Stockholms stift, Stockholms domkyrkoförsamling
Plats: Stockholm, Gamla stan
Koordinater: 59°19′33″N 18°04′13″Ö
Målningarnas skapelsetid:
Målningarnas kondition: Fragmentarisk till skadad
Storkyrkan
Storkyrkan i Stockholm har anor från 1200-talet. Den är Stockholms äldsta församlingskyrka. Kyrkan har byggts om och till ett flertal gånger.
Albertus Pictors målningar i Storkyrkan befinner sig idag en trappa upp efter en ombyggnad på 1600-talet, då koret entresolerades. Målningarna finns i något kallat för Själakoret. Dessa knackades fram och konserverades 1945. De är delvis svårt skadade. Det mycket dyrbara färgpigmentet cinnober har använts i stor utsträckning.
Målningarna idag
Målningarna finns i två kryssvalv i ett utrymme som kallas Själakoret. Målningarna är idag skadade eller fragmentariska. Valven ligger i nordsydlig riktning. En fragmentarisk målning finns på södra väggen. Det finns också målningar på ett par sköldbågar, och på en valvbåge vid utgången som ligger i söder. Det finns inget dekorerat vapenhus.
Genom att färgpigmentet cinnober har använts är mycket av målningarnas lysande röda färg fortfarande oförändrad. När blymönja har använts svartnar pigmentet vid en reaktion med kalken med tiden. På valvbågen på södra väggen syns det mycket tydligt för de rankor med blommor som dekorerar denna. Några av blommorna har idag kvar sin röda färg, det vill säga där cinnober har använts, medan andra är svartgråa, där blymönja har använts.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna finns inte idag i det egentliga kyrkorummet. Det finns heller inga hänvisningar om att målningarna finns och var de finns. De finns en våning upp i ett avskilt rum. För att nå dit måste man först passera en låst dörr i kyrkans västra del, och sedan via ett trapphus ta sig en våning upp. Själakoret ligger i kyrkans sydvästra del.
Väl i rummet är alla målningar tillgängliga. Det finns ingen orgel, läktare eller inventarier som skymmer målningarna.
Se vidare om Storkyrkan.
Torshälla kyrka
Landskap/län: Södermanland/Södermanlands län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Torshälla församling
Plats: Torshälla
Koordinater: 59°25′19.13″N 16°28′6.02″Ö
Målningarnas skapelsetid: Tidiga skapelseperioden, 1460-talet till ca 1470
Målningarnas kondition: Mindre god till god
Torshälla kyrka
På 1100-talet byggdes en stenkyrka med kor och långhus. I början på 1300-talet tillbyggdes kyrkan. Ett nytt långhus åt väster och det gamla långhuset blir nu kyrkans kor. På 1400-talet förses kyrkan med ett vapenhus och ett torn. vid mitten av 1400-talet slogs valv.
Kyrkan försågs med kalmålningar efter att valven slagits. Målningar kalkades över så småningom men återupptäcktes 1911 i samband med en restaurering av kyrkan och knackades nu fram igen. Målningar fanns i valvet och på väggarna i östra travén (koret). Ytterligare rengöring och konservering utfördes vid en restaurering 1966-1967.
Målningarna idag
Torshälla kyrka har idag ett valv, ett kryssvalv, som är dekorerat. Det är det östra valvet. Dessa målningar är i rätt gott skick. Det finns även målningar på östra och södra väggarna i östra travén. Dessa målningar är med ett undantag i fragmentariskt skick. Något dekorerat vapenhus finns inte.
Målningarnas tillgänglighet
Valvets målningar är fullt synliga. En av målningarna på östra väggen, Yttersta domen, syns inte fullt ut från kyrkans långhus då den till viss del skyms av altaruppsatsen.
Se vidare om Torshälla kyrka.
Täby kyrka
Landskap/län: Uppland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Stockholms stift, Täby församling
Plats: Täby kyrkby
Koordinater: 59°29′27″N 18°3′24″Ö
Målningarnas skapelsetid: Sena skapelseperioden, slutet av 1480-talet till början av 1500-talet
Målningarnas kondition: Mycket god
Täby kyrka
Täby kyrka är en salskyrka uppförd vid mitten av 1200-talet. Ett tegelvalv i fyra travéer slogs efter en brand i mitten av 1400-talet.
Ett trettiotal år senare dekorerades dessa med kalkmålningar. Valvmålningarna har aldrig varit överkalkade, men väggmålningarna vitlimmades i samband med en restaurering 1787. Målningarna rengjordes 1992-1993. I samband med rengöringen utfördes kemiska analyser av färgen av Riksantikvarieämbetet.
Målningarna idag
Kyrkan har idag fyra dekorerade kryssvalv. De flesta av dessa målningar är av mycket god kvalitet då de aldrig har varit överkalkade. Det finns några målningar på vägarna som är i sämre skick. En del av dessa är fragmentariska. Målningar finns även på kyrkans valvbågar.
Det finns inga målningar av Albertus Pictor i kyrkans vapenhus. De målningar som finns där är av äldre datum.
Målningarnas tillgänglighet
Orgeln på orgelläktaren döljer helt målningarna på den västra valvkappan. Några av målningarna på södra och norra valvkapporna är svåra att fotografera på ett bra sätt så orgelhuset står i vägen. Predikstolen skymmer en del av målningen i norra delen av valvbågen mellan första och andra travéerna.
Se vidare om Täby kyrka.
Uppsala domkyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Uppsala domkyrkoförsamling
Plats: Uppsala
Koordinater: 59°51′29.27″N 17°38′0.88″Ö
Målningarnas skapelsetid: -
Målningarnas kondition: Mycket hårt restaurerade
Uppsala domkyrka
Kyrkans målningar av Albertus Pictor återfinns i det De Geerska gravkoret. De består bland annat av scener ur Erikslegenden. Målningarna restaurerades hårt 1892 i samband med dess restaurering. Valvens rankornamentik är målad av Edvard Bergh med utgångspunkt i ett bevarat medeltida fragment.
Se vidare om Uppsala domkyrka.
Vadsbro kyrka
Landskap/län: Södermanland/Södermanlands län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Bettna församling
Plats: Vadsbro, söder om Flen
Koordinater: 58.9767°N 16.5681°Ö
Målningarnas skapelsetid: 1462–1463
Målningarnas kondition: Mycket hårt restaurerade
Vadsbro kyrka
Den äldsta stenkyrkan från 1100- eller tidigt 1200-tal byggdes sannolikt under sent 1200- eller 1300-talets första hälft om till en salskyrka. Valvslagning skedde på 1460-talet, och kyrkan hade nu tre valv. På 1650-talet genomfördes en större ombyggnad. Ett helt nytt kor tillkom nu, liksom ytterligare en travé i väster.
Kalkmålningar i valven tillkom 1462–63 efter valvslagningen. Målningarna överkalkades 1759, trots sockenböndernas protester. I samband med en restaurering av kyrkan 1902 återupptäcktes målningarna. Målningarna knackades fram. Målningarna restaurerades mycket hårt. Dessa har fyllts i med ny färg och med mycket skarp linjeteckning.
Målningarna idag
Vadsbro kyrka har idag tre valv, två stjärnvalv och ett kryssvalv, som är dekorerade av Albertus Pictor. Det finns även målningar på fjärde travéns södra vägg. Första och femte travéerna är inte dekorerade av Albertus Pictor, då dessa tillkom senare. Något dekorerat vapenhus finns inte.
På grund av den mycket hårda restaureringen känns målningarna idag inte genuina, utan förvanskade.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna är lättåtkomliga. Dessa skyms med några undantag i allmänhet inte. Orgelläktaren skymmer ingen av Albertus Pictors målningar, då valvet vid orgelläktaren tillkom först på 1650-talet. Predikstolen skymmer delar av målningarna i tredje travén. Träportalen vid fjärde travéns södra vägg skymmer till viss del några av dess väggmålningar.
Se vidare om Vadsbro kyrka.
Vaksala kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Vaksala församling
Plats: Uppsala kommun
Koordinater: 59°52′33.7″N 17°41′11″Ö
Målningarnas skapelsetid: -
Målningarnas kondition: Dålig
Vaksala kyrka
Vaksala kyrka uppfördes på 1100-talet innan Uppsala blev ärkebiskopsdöme år 1164. Kyrkan har byggts till i etapper. De äldsta kalkmålningarna härstammar från 1300-talets förra hälft.
De målningar som attribuerats till Albertus Pictors verkstad finner man i de norra och södra kapellen. Dessa har tillkommit under andra hälften av 1400-talet. Målningarna överkalkades vid en restaurering 1793-95. 1929 knackades de skadade målningarna fram igen och konserverades.
Målningarna idag
Kyrkan har ett valv i norra kapellet och väggar och ett par valvbågar i norra och södra kapellen dekorerade av Albertus Pictor. Målningarna är i dåligt till fragmentariskt skick.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna av Albertus Pictor är med ett undantag inte skymda av något. På norra kapellets östra vägg finns en bild vid altaret som döljer en del av en eller ett par kalkmålningar.
Se vidare om Vaksala kyrka.
Vansö kyrka
Landskap/län: Södermanland/Södermanlands län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Vårfruberga-Härads församling
Plats: Vansö kyrkby, cirka 12 kilometer nordväst om Strängnäs
Koordinater: 59°24′22.43″N 16°56′23.10″Ö
Målningarnas skapelsetid: Tidiga skapelseperioden, 1460-talet till ca 1470
Målningarnas kondition: Mycket hårt restaurerade
Vansö kyrka
De första delarna av kyrkan tillkom på 1100-talet. Kyrkan har sedan byggts till ett flertal gånger under medeltiden. Valv slogs, i form av stjärnvalv, under andra hälften av 1400-talet.
Valven försågs därefter med målningar. I samband med en ombyggnad 1765 överkalkades förmodligen målningarna. Under en genomgripande restaurering 1901–1902 knackades målningarna fram. Dessa restaurerades och kompletterades mycket hårt.
Målningarna idag
Kyrkan har idag fyra stjärnvalv som är dekorerade. De flesta väggmålningar är utplånade, men det finns dock ett fåtal väggmålningar kvar. Det finns även figurer målade på några av pilastrarna. Något dekorerat vapenhus finns inte.
På grund av den mycket hårda restaureringen känns målningarna idag inte genuina, utan förvanskade. Dock finns det ett par målningar på andra travéns norra vägg som inte har genomgått samma hårda restaurering som övriga målningar.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare. En av valvmålningarna i fjärde travén skyms av orgeln. Predikstolen skymmer två målningar på andra travéns norra vägg. Figurerna på pilastrarna störs av fastsatta ljushållare.
Se vidare om Vansö kyrka.
Vittinge kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Vittinge församling
Plats: Vittinge, omkring fyra kilometer väster om samhället Vittinge i Heby kommun
Koordinater: 59°53′18″N 17°0′2″Ö
Målningarnas skapelsetid:
Målningarnas kondition: Mycket hårt restaurerade
Vittinge kyrka
De första delarna av kyrkan tillkom på 1100-talet. Kyrkan har sedan byggts till ett flertal gånger. Valv slogs under senare delen av 1400-talet.
Målningarna tillkom efter valvslagningen. Dessa överkalkades 1706. Under en genomgripande restaurering av kyrkointeriören 1892–1894 knackades valvens och valvpelarnas målningar fram. Målningarna restaurerades mycket hårt; till stor del är de förmodligen nymålade. 1970–1971 rengjordes målningarna.
Målningarna idag
Kyrkan har idag tre stjärnvalv som är dekorerade. Det finns även figurer målade på tre av sköldbågarna. Det finns inga väggmålningar eller något dekorerat vapenhus.
På grund av den mycket hårda restaureringen känns målningarna idag inte genuina, utan förvanskade.
Målningarnas tillgänglighet
Målningarna är lättåtkomliga. Dessa skyms med några undantag i allmänhet inte. Valvet ovanför orgelläktaren har inga målningar. Predikstolen skymmer delar av målningarna i andra travén.
Se vidare om Vittinge kyrka.
Vårdinge kyrka
Landskap/län: Södermanland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Vårdinge församling
Plats: Vårdinge, Mölnbo
Koordinater: 59°1′45″N 17°21′33.5″Ö
Målningarnas skapelsetid: -
Målningarnas kondition: Fragmentariska
Vårdinge kyrka
Kyrkans började uppföras på 1100-talet. Den har sedan utökats i etapper. Tegelvalv slogs vid mitten av 1400-talet. Dessa dekorerades med målningar. Målningarna kalkades över 1783. 1956 knackades dessa fram igen vid en restaurering.
Målningarna idag
De målningar som finns idag är i mycket fragmentariskt skick. Dessa finns i valvet i kyrkans travé III, och i fönstersmygen till östra väggen i travé I. För övrigt är valven och väggarna vitkalkade.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare. Eftersom målningarna är i så dåligt skick så är eventuell tillgänglighet på grund av installationer inte relevant.
Se vidare om Vårdinge kyrka.
Vänge kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Norra Hagunda församling
Plats: Vänge, drygt en mil väster om Uppsala
Koordinater: 59°51′22.10″N 17°26′6.78″Ö
Målningarnas skapelsetid: Sena skapelseperioden, slutet av 1480-talet till början av 1500-talet
Målningarnas kondition: Rätt hårt restaurerade
Vänge kyrka
Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet. Den har under århundradena byggts om ett flertal gånger. Under 1400-talets senare del försågs kyrkan med kryssvalv.
Målningarna tillkom efter att kyrkans kryssvalv tillkommits. Sedermera överkalkades målningarna. 1884 knackades målningarna fram. I samband med detta så restaurerades dessa hårt. 1935 togs påmålningarna bort, men tyvärr har mycket av den karaktär målningarna hade före 1800-talets restaurering gått förlorad. 1976 rengjordes målningarna.
Målningarna idag
Kyrkan har tre dekorerade kryssvalv. Målningarna är rätt hårt restaurerade. Det finns inga bevarade väggmålningar.
Vapenhusets kryssvalv har bevarade målningar. De målningar som finns där är i fragmentariskt skick. De flesta målningar är dock utplånade. På vapenhusets väggar finns inga bevarade målningar.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan saknar orgelläktare. Inga bevarade målningar skyms utan alla är väl synliga.
Se vidare om Vänge kyrka.
Västerås domkyrka
Landskap/län: Västmanland/Västmanlands län
Kyrkoorganisation: Västerås stift, Västerås domkyrkoförsamling
Plats: Västerås, Centrum
Koordinater: 59°36′45″N 16°32′30″Ö
Målningarnas skapelsetid: -
Målningarnas kondition: Svårt skadade
Västerås domkyrka
Västerås domkyrka har anor från 1200-talet. Kyrkan har byggts om och till ett flertal gånger.
Målningsfragmenten av Albertus Pictors målningar i Västerås domkyrka finns i Sturekoret i det södra sidoskeppet. Dessa knackades fram 1958-1961. De är svårt skadade.
Målningarna idag
Det finns inga oskadade målningar kvar. Det som återstår är en svårt skadad figurscen, textfragment och ornamentik.
Se vidare om Västerås domkyrka.
Yttergrans kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Kalmar-Yttergrans församling
Plats: Några kilometer norr om Bålsta
Koordinater: 59°36′5.3″N 17°30′21.4″Ö
Målningarnas skapelsetid: Början av 1480-talet
Målningarnas kondition: God
Yttergrans kyrka
De äldsta delarna av Yttergrans kyrka härrör från 1100-talet. Tornet tillkom vid 1200-talets början. Valv av tegel i långhuset slogs under andra halvan av 1400-talet. Under samma period uppfördes ett vapenhus på södra sidan.
Målningarna har troligen tillkommit i början av 1480-talet. Dessa överkalkades 1733. 1927 knackades de åter fram och restaurerades. En ny restaurering gjordes 1971.
Målningarna idag
Kyrkan har idag två valv som är dekorerade. Dessa målningar är i rätt gott skick. Det finns också bevarade målningar på väggarna. En del av dessa är i fragmentariskt skick. Kyrkan har också ett dekorerat vapenhus.
Målningarnas tillgänglighet
I travé I är en målning på östra väggen skadad och delvis skymd efter installationen predikstolen där. Kyrkan är mycket smal här, vilket gör att fotograferingen av målningarna på norra och södra väggarna sker i väldigt branta vinklar.
Kyrkan har en orgelläktare. Några av väggmålningarna kan eventuellt ha påverkats av orgelläktarens placering. Orgeln skymmer ingen av målningarna, men den gör det besvärligt att fotografera några av målningarna i travé II i bra fotograferingsvinklar. Framför orgeln är det mycket smalt på läktaren, vilket medför att det där är besvärligt att fotografera.
Se vidare om Yttergrans kyrka.
Ösmo kyrka
Landskap/län: Södermanland/Stockholms län
Kyrkoorganisation: Strängnäs stift, Ösmo-Torö församling
Plats: Ösmo gamla kyrkby
Koordinater: 58°58′56.2″N 17°54′48.1″Ö
Målningarnas skapelsetid: Tidiga skapelseperioden, 1460-talet till ca 1470
Målningarnas kondition: God
Ösmo kyrka
Den äldsta delen av Ösmo kyrka kan sannolikt dateras till 1100-talet. Kyrkan nämns för första gången i en handling från 1281. Kyrkan utvidgades åt öster och sakristian tillkom under 1300-talet. Kyrkan förbättrades på olika sätt under 1400-talet.
Målningarna i östra valvet har bekostats av Brita Styke till minne av hennes make, väpnaren Bengt Gottskalksson, som avlidit 1441. Mellersta valvet som tillkom något senare har donerats av riddaren Erengisle Nilsson och hans hustru Birgitta Tott. Inskriften under Olov Axelssons vapen tyder på att målningarna tillkommit efter dennes död år 1464. De scener som har Biblia Pauperum som förlaga kan inte ha målats före 1463.
Målningarna överkalkades 1770. 1872 framknackades, restaurerades och retuscherades målningarna. Vid restaureringen fylldes större delen av målningsviten i med ny färg. Troligen gjordes det vid detta tillfälle även fria kompletteringar. Vid restaureringar 1933–1934 togs merparten av påmålningarna bort.
Målningarna idag
Kyrkan har idag tre stjärnvalv som är dekorerade. Målningarna är av rätt god kvalitet. Även väggarna har bevarade målningar av rätt god kvalitet. Något dekorerat vapenhus finns inte.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare vid kyrkans tredje travé. Orgeln täcker ingen av målningarna för denna través valv. Däremot står orgeln på sådant sätt att den påverkar möjligheterna att på ett optimalt sätt fotografera en del av valvets målningar.
Se vidare om Ösmo kyrka.
Österunda kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Fjärdhundra församling
Plats: Österunda, Enköpings kommun
Koordinater: 59°48′50.32″N 17°6′41.96″Ö
Målningarnas skapelsetid: Sena skapelseperioden, slutet av 1480-talet till början av 1500-talet
Målningarnas kondition: Mindre god till god
Österunda kyrka
Kyrkan tillkom i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. Vid mitten av 1400-talet tillkom troligen vapenhuset.
Kyrkan har målningar som har tillkommit vid två tillfällen. Vid mitten av 1400-talet försågs kyrkan med målningar som anses vara målade av den så kallade Ärentunaskolan. Dessa är delvis bevarade. När tegelvalv några decennier senare slogs i långhuset målades dessa av Albertus Pictor.
I samband med restaureringsarbeten på 1700-talet då bland annat fönstren vidgades så kalkade man över målningarna. Vid en restaurering 1961 knackades målningarna fram och konserverades.
Målningarna idag
Kyrkan har tre dekorerade stjärnvalv. Målningarna är ofta av rätt god kvalitet. Restaureringen som gjordes när målningarna knackades fram var förhållandevis rätt försiktig.
Målningar tillhörande ett äldre målningslager finns på väggarna i första och tredje travéerna. De är i sämre skick än de målningar som finns i valven. Väggarnas målningar är ofta fragmentariska.
Vapenhuset har ett tunnvalv som har en del dekorationer i form av slingor. På tunnvalvets östra och västra sidor och på vapenhusets väggar finns också målningar. Dessa är av varierande kvalitet, några av dessa är fragmentariska.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare vid kyrkans västra travé. Orgeln täcker ingen av det västra valvets målningar. Däremot står orgeln på sådant sätt att den påverkar möjligheterna att på ett optimalt sätt fotografera en del av valvets målningar. Även de hängande lamporna stör möjligheten att få bra fotograferingsvinklar av en del motiv på orgelläktaren. Själva orgelläktaren döljer ett par motiv på pilasterkapitälen. I vapenhuset skyms ett par av målningarna av ett skåp.
Se vidare om Österunda kyrka.
Övergrans kyrka
Landskap/län: Uppland/Uppsala län
Kyrkoorganisation: Uppsala stift, Övergrans församling
Plats: Gamla landsvägen mellan Stockholm och Enköping, på åsen strax väster om Ryssudden och Ryssviken i Håbo kommun
Koordinater: 59°37′50.3″N 17°29′8.8″Ö
Målningarnas skapelsetid: Troligen tidigare delen av 1470-talet
Målningarnas kondition: Mindre god till god
Övergrans kyrka
Kyrkan uppfördes under 1100-talet, och har utökats flera gånger sedan dess. Omkring 1470 slogs tegelvalv.
Valven dekorerades av Albertus Pictor och hans verkstad. Kyrkan har också äldre målningslager från 1300-talet. Målningarna kalkades över 1786. 1972 knackades målningarna fram i samband med en restaurering. Dessa var bitvis svårt skadade. Vapenhusets målningar frilades redan 1956.
Målningarna idag
Kyrkan har idag fyra valv som är dekorerade. Travé I och II är utformade som stjärnvalv, och travé III och IV som åttadelade valv. Valvmålningarna är av varierande kvalitet. De varierar mellan målningar av rätt god kvalitet till fragmentariska eller utplånade. Väggarna är i stort sett utplånade.
Vapenhusets kryssvalv har målningar av rätt god kondition. Väggarna saknar bevarade målningar.
Målningarnas tillgänglighet
Kyrkan har en orgelläktare vid kyrkans västra travé. Orgeln skymmer västra valvkappans målningar. Detta påverkar möjligheterna att på ett optimalt sätt fotografera en del av valvets målningar. På orgeln finns det fastsatt en belysningsarmatur som stör ett par målningar på södra och norra valvkapporna.
På pilastrarna mellan travé II och III och travé III och IV finns kandelabrar fastsatta som skymmer målningar. Predikstolen skymmer också målningar. Det finns metallstänger mellan södra och norra väggarna som stör målningar på södra och norra valvkapporna.
Se vidare om Övergrans kyrka.