Lars Winnerbäck

Stort liv (2005)

Stort liv (2005)

1. Stort liv
2. Där elden falnar (men fortfarande glöder)
3. När sommaren kommer
4. Kom hem till mej

Utgiven: 22 juni 2005
Skivbolag: Sonet / Universal Music
Producent: Lars Winnerbäck
Inspelad och mixad i Atlantis Studio, Stockholm av Ronny Lahti, april 2005, "Stort liv" mixad i Megaphon Studio av Ronny Lahti, april 2005.

Hovet:
Norpan Eriksson - trummor, percussion, kör
Josef Zackrisson - bas, kör
Johan Persson - gitarrer, dragspel, munspel, kör
Staffan Andersson - gitarrer, kör
Jens Back - piano, hammondorgel, wurlitzer, kör
Idde Schultz - kör
Anna Stadling - kör

Stort liv

(Lars Winnerbäck)

Jag satt i ett turkost rum, fyrahundraelva på hotell Radisson i Riga och såg ut över floden Daugava och S:t Peterskyrkan. Det var grått och slask och alltid mörkt och från pianobaren hördes ”Fly me to the moon” och jag märkte till min förvåning att jag såg på backhoppning på Eurosport. Den här låten kom till där, även om den hoppfulla, inledande versen om våren skrevs först när jag återvänt till Stockholm.

solen går upp över kåk och gränd
våren är ung och oanvänd
sången ekar från himmelen sänd
det är ett stort liv

jag har sett hur du kämpar för att ta dig loss
hur rösten manar Stå upp och slåss
hur dumheten sprakar med tomtebloss
hur den fadda massan skriker kom med oss
det är ett tufft liv

min ungdom kommer aldrig igen
jag har så mycket förstånd att förlora än
så jag lovar dig inget min käraste vän
det är ett kort liv

jag förstod nog aldrig vad dom sa till mig
när jag satt i dom bänkarna man bildar sig
jag har gått dom vägar ingen visat mig
det är ett högt liv

jag reste iväg för att få nånting gjort
jag trodde sporren fanns på annan ort
men deras klockor gick lika fort
det är ett snabbt liv

jag satt i en bar långt västerut
där jag känner mig hemma och har vart förut
på tvn visade man ett lyckligt slut
och allt såg plötsligt lite bättre ut
det är ett gott liv

jag gick på en gata mot ett äventyr
jag kom till en plats där pengar styr
där spriten var billig men fyllan dyr
man fattar lätt varför mänskor flyr
det är ett hårt liv

jag satt på ett möte bland viktiga män
dom sa du har inte hittat din marknad än
men skriv på för oss så kan vi snacka sen
jag gick min väg och kom aldrig igen
det är ett fritt liv

jag tog mig upp på ett skyhögt berg
jag trodde livet skulle byta färg
men svindeln skälvde genom ben och märg
det är ett farligt liv

jag satt på en brygga långt hemifrån
månen lyste över silverstrån
Maria var naken och klev ner i ån
det är det jag har fått mina drömmar från
det är ett skönt liv

jag satsade allt på död mans hand
jag drömde om en suite på Grand
jag hamnade i en etta i andra hand
så jag satsade den med för jag fick blodad tand
det är ett djärvt liv

jag klättrade ner i en bottenlös brunn
du ska vara med om allt för att få mål i mun
djupet är vackert men gränsen tunn
det är ett svårt liv

men solen går upp över kåk och gränd
våren är ung och oanvänd
sången ekar från himmelen sänd
det är ett stort liv

Där elden falnar (men fortfarande glöder)

(Lars Winnerbäck)

En fristående fortsättning på ”Elden”, en trettioårskris, skriven från sjön Järnlunden i Östergötland. Den är inspelad bara ett par timmar efter att Hovet hört den för första gången.

du hade rätt sångerna kom från andra länder
vi möttes i ett underland och står på en perrong
där allt förändras fast ingenting händer

och skymningen är tidlöst vacker
och jag skriver från en stuga vid en sjö
det är lätt att bli blödig och nostalgisk fast man bara bytt miljö

vi hade allt och friheten var ännu inte stulen
vi hade skogarna i söder och drömmarna i väster
och sandade vägar under hjulen
och vi visste ingenting om verkligheten
vi sökte i det stora efter svar
så många illusioner som har rasat och så långa vägar kvar

du har vunnit och förlorat du har sett dig själv i spegeln
du har vaknat i fel säng du har varit kär
och framtiden väntade som en farlig gåta
man har bråttom dit sen är man där
i en stad som får en att bli större än man är
men i en ålder som sätter en på jorden
jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville
men nu skulle jag inte välja dom orden

jag har ingen lust att fastna framför tvn när det skymmer
att följa det livet och skynda mig hem
och fylla på så mycket skåpen rymmer

jag pratade med en vän när jag reste
hon sa du måste alltid packa lätt
som att du alltid är på resa och ännu inte sett vad du har sett

vad ska vi göra med vår tro
vad ska vi göra med vårt hopp
vad ska vi göra med vår kärlek som blöder

ser du hur det skymmer hur färgerna gör opp
där elden falnar men fortfarande glöder
vi kan inte färdas bakåt i tiden
och det skulle bara vara ett steg tillbaka
jag hatar min rastlöshet jag älskar min tjej
det är så mycket som jag glömmer att bejaka

och det är svårt att tassa på den folkhemska skaren
varje torn du bygger upp ska nån annan rasa ner
nån idiot som bara ser sin chans och tar den
vem som helst kan avge tomma löften
och göra hål där dom lovar och svär
det är lätt att hålla käften och svårare att säga som det är

du är min vän och stormarna i vår blir våra bröder
våra fäder tacklar av nu och världen är vår
där elden falnar men fortfarande glöder

och vi ses bland dimmorna i norr eller i söder
med drömmen i behåll och med lust att ta vid
där elden falnar men fortfarande glöder

När sommaren kommer

(Lars Winnerbäck)

Samma turkosa rum. Vad gjorde jag i Riga, undrar du. I samma stund jag kom dit undrade jag detsamma. Slask och pälsmössor. Men jag har ofta åkt till närliggande storstäder när jag behövt skriva. Oslo nån gång, Köpenhamn två gånger. Nästa gång tänkte jag nog dra till Helsingfors. Har aldrig varit i Finland. Och så här ett par månader senare så var Riga ganska fint ändå.

när sommaren kommer ska jag visa dig bättre dar
när natten är varm och himlen är lila och klar
då reser vi bort då tar vi oss tiden det tar
när sommaren kommer jag lovar dig bättre dar

ska du fråga mig då om jag har några löften
att lova när hösten är här
eller låter vi natten få vara så stilla den är
jag vet att du inte vet vad du längtar till
men när sommaren kommer så åker vi vart du vill

när sommaren kommer kanske vindarna blåser igen
och likgiltigheten och stiltjen som plågar oss än
försvinner en kväll och vinet får ny smak igen
när sommaren kommer bättre dar min vän

ska du grunda en plats i hjärtat
ett minnesmärke för allt som har hänt
eller dricker vi ur och känner att vinden har vänt

gatorna här gör dig bara utled och van
när sommaren kommer åker vi långt ifrån stan

luften var klar och det blänkte från fönstren
och rann från den smältande snön
på dom borstade förortsstråken mellan teglet och sjön

asfalten hettade och resan låg framför oss än
när sommaren kommer så går vi den vägen igen

Kom hem till mej

(Mikael Wiehe)

Mikael Wiehes låt, från skivan ”Kråksånger” 1981. En passning inför sommaren.

sommarn miste lite av sin fägring
solen miste lite av sin glans
när det vi hade hoppats på
föll ihop och gick i kras
var det nästan som om glädjen inte fanns

nu säger du att inget har nån mening
att det enda du vill ha är lugn och ro
men vi kommer aldrig vidare
om vi lutar oss tillbaks
så kom hem till mej så gör vi nåt ihop

du säger att vi nått den punkt i livet
när man blir tvingad att förstå
att allt man tog för givet
och allt man tog för gott
var nånting som man bara fick till låns
och jag önskar att det fanns nånting att säga
som gav dig tillförsikt och mod
men hoppet föds i handling
det vet jag att du vet
så kom hem till mej så gör vi nåt ihop

som en skuta utan segel
en skönhet utan spegel
ja som en hemlös irrar du omkring
som en gamling i det nya
en fånge i det fria
vågar du inte vänta dej nånting

men det finns en tid när säden måste mogna
det finns en tid när gräset måste gro
och när din säd har mognat färdigt
och ditt gräs har blivit grönt
så kom hem till mej så gör vi nåt ihop
ja kom hem till mej så gör vi nåt ihop

Valid XHTML 1.0 Strict