Lars Winnerbäck
Från kylan in i värmen (2010)
1. Från kylan in i värmen
2. En stannfågel ger sig av
Utgiven: 2009
Skivbolag: Universal Music
Producent: Lars Winnerbäck och Ola Gustafsson
Mixad av: Ronny Lahti
Från kylan in i värmen
(Lars Winnerbäck)
från kylan
in i värmen
jag kom att tänka på det nu
kanske för att det är så tyst
du som minns
du som vet
evighet som kändes
som en evighet på riktigt
du kan låna mig igen
du kan förbruka mig igen
dom himlarna har lämnat mig för längesen
nu vet jag hur det känns
jag hatar att bli liten
och vintern är så satans lång igen
ibland så var du ensam
och då gick vi hem till mig
två små delar av nåt stort
för att natten hade bett oss
du har säkert hört historien
från kylan
in i värmen
en trappa upp
över parken
och vårens smällare
blås lite här där det gör ont,
det kanske ger sig
lite slit är jag värd
ljug om du behöver, det gör ingenting
jag hör tågen över bron
masker som vampyrer
och nätterna som rensades på luft
ibland så var du ensam ...
från kylan
in i värmen
hur kan man tacka nej
jag har saknat dig ibland
här stiger röken
från vårens eldar
visst var det nåt som hände
eller är det jag som drömmer
du är bättre än du vet
mycket större än du vet
men det klär dig att du tvivlar på din duglighet
det gör man där vi kommer ifrån
och jag förstår dig bättre
vill du nåt så vet du var jag finns
och ibland så var du ensam ...
från kylan
in i värmen
och du kan säga vad du vill till mig
nu hör jag dig igen
och ibland så var du ensam ...
jag kom att tänka på det nu
kanske för att det är så tyst
En stannfågel ger sig av
(Lars Winnerbäck)
jag sitter på ett tåg
i en ödslig vagn
och det luktar lite dig om mig
jag har en ambition
att jag ska bort nånstans
det är samma syfte som jag haft med dig
jag blev så trött på mig själv
jag blev så destruktiv
och du fick inte följa med
jag har en situation
med ett annat liv
och du har ingen del i det
jag ska ingenstans
jag bara bryter lite is
det sägs att allting vänder
och det stämmer väl på sätt och vis
när en stannfågel ger sig av
jag bor enkelt igen
lite tomt ibland
men jag saknar ingenting akut
jag låter saker ta tid
jag har en öppen hand
det här är slutet på en lycklig början
i en annan del
av samma avlånga land
där löven inte fallit än
hösten tar sin lilla
tid ibland
jag kanske tittar till en gammal vän
jag ska ingenstans ...
jag har lämnat mina rader
så länge jag minns
med ett tvivelaktigt mål
för att du syns överallt
är det inte säkert att du finns
det är en konst att bara fylla hål
jag minns vad jag minns
och jag har glömt vad jag glömt
det behöver inte ens ha hänt
det kan ha varit länge sen
men jag kan också ha drömt
det är en känsla som jag alltid känt
jag tror det lugnar sig nu
alla tvära kast
det lilla hjärtat det pulserar än
jag har suttit här och lyssnat
till en sträng som brast
nu har jag lust att ta ton igen
jag ska ingenstans ...