Betraktelser
Bussen
Ensamma passagerare i en buss. Vi färdas i en öken med palmer omkring. Vägvalet är inte enkelt. Vi tittar ut på vägen. Funderar och pratar om vad vi tror vi hamnar. Det är en del hinder på vägen som påverkar vägvalet. Vi diskuterar dessa och muntrar upp varandra! Ibland så blundar vi. En av oss tittar. Tittar åt den andra. Vi växlar. Vi håller modet uppe på varandra!
Vi stannar för natten. Går ur för vila i en oas. Slår läger. Vi har ännu inte klart för oss om några vägval har gjorts. Vi pratar om det innan vi somnar. Håller om varandra för att lugna varandra. Känner ett lugn. Lugn i varandra.
Morgonen därpå känner vi förtröstan. Inte för att vi vet var vi kommer att hamna. Utan för att vi hamnar där just tillsammans. Vi gör färden gemensamt. Och förlitar oss på varandra. Vad som än händer så är vi inte ensamma. Vi ser inte slutet på historien. Men vi vet att vi kommer dit tillsammans. Jag är inte ensam. Du är inte ensam. På resan finns det ett tryggt vi!